Anmälan
  • Logga in
    • Glömt lösenordet?
  • Skapa konto
bild: laddar
Sidan håller på att ladda, vänligen vänta...
Header
  • HEM
  • OM SFH
  • BLI MEDLEM
  • KONTAKT
  • HÖGKÄNSLIGHET
    • Om högkänslighet
    • Frågor och svar
    • Broschyrer
  • FORSKNING
    • Forskning om högkänslighet
    • Forskning om högkänsliga barn och föräldrar
    • Forskning om högkänslighet, pedagogik och skola
    • Forskning om högkänslighet och arbete
    • Forskning om högkänslighet, sjukdomar och behandlingar
    • Forskning om barndomens och miljöns betydelse för högkänsliga
    • Forskning om högkänsliga och djur
    • Forskning om högkänslighet och drömmar
    • Annan relevant forskning
  • LÄSTIPS
    • Böcker på svenska
    • Böcker på engelska
    • Media
      • Nya artiklar på svenska
      • Arkiv artiklar på svenska
      • Artiklar på andra språk
      • Radio och tv
      • Bloggar och Youtube
  • MEDLEMSTRÄFFAR
    • Skåne
    • Uddevalla
    • Stockholm
    • Göteborg
  • KALENDARIUM
  • TJÄNSTER

FORSKNING

Forskningen om högkänslighet går starkt framåt

Allt fler forskargrupper från allt fler länder forskar antingen om högkänslighet eller använder högkänslighetstester i sina forskningsstudier. Allt började med att psykoterapeuten och forskaren Elaine N. Aron i USA började fråga sig om känslighet kan vara samma sak som introversion.

SFH, april 2018. Efter många års studier och flera tusen intervjuer förstod Elaine att hon hade kommit på något helt nytt: högkänslighet är visserligen utbrett bland introverta personer, men inte alls samma sak. Dessutom verkar högkänslighet vara så fundamentalt viktigt, att ungefär 20 procent av alla människor i alla länder (oavsett kön) och även 20 procent av alla individer inom över 100 djurarter (förmodligen alla djur) är högkänsliga. Evolutionen har sett till att en minoritet av varje art är högkänslig. Varför?

Högkänsliga individer fungerar som varningsklockor för resten av gruppen – de är livsviktiga för gruppens överlevnad. Men varför är då inte alla högkänsliga? Även den icke-högkänsliga majoriteten behövs. Det kan vara en överlevnadsfördel att handla snabbt och utan att tänka sig för i många situationer. Dessutom kostar det mindre energi att vara mindre känslig.

Forskning har bekräftat att högkänsliga har särskild god empatisk förmåga och reagerar starkt på emotionella bilder. Med hjälp av många olika studier har man nu konstaterat att högkänsliga tänker på ett djupare plan, är särskilt observanta, noterar minsta detalj i sin omgivning och reflekterar mer. Flera olika studier har bekräftat att högkänslighet är på gott och ont. Det är främst förhållandena i barndomen som avgör om det är de positiva eller negativa sidorna av känsligheten som dominerar. Bland högkänsliga finns de människor som lyckas bäst, lever längst och är mest friska i samhället, men även de som är mest sjuka, främst av depression och stressrelaterade sjukdomar. Finns det hopp för dessa?

Ja, forskning visar att allt stöd är bra och att högkänsliga är särskilt bra på att ta vara på stödet de får från till exempel familjen, skolan eller terapeuten. Förebyggande arbete lönar sig särskilt bra för högkänsliga. De reagerar också särskilt starkt på en positiv förändring i sin miljö.

Så det lönar sig att sprida kunskap om högkänslighet, så att fler i samhället kan stödja högkänsliga på bästa sätt. Alla vinner på det! Vi behöver varandra – så som vi är.


Aktuell forskning om högkänslighet

Information och länkar till relevanta studier. Välj mellan nedanstående ämnen. 

  • Forskning om högkänslighet
  • Forskning om högkänsliga barn och föräldrar
  • Forskning om högkänslighet, pedagogik och skola
  • Forskning om högkänslighet och arbete
  • Forskning om högkänslighet, sjukdomar och behandlingar
  • Forskning om barndomens och miljöns betydelse för högkänsliga
  • Forskning om högkänsliga djur
  • Forskning om högkänslighet och drömmar
  • Annan relevant forskning

Har du information – eller frågor – om forskning på högkänslighet? 

Kontakta Yolanda Hedberg som är SFH:s ansvarig för bevakning av och frågor om vetenskap och forskning: forskningsbevakning@hspforeningen.se


 



Aktuellt

Preloader

MEDLEMSTRÄFFAR 2018

19 maj, 2018: Stockholm (info om tid kommer)

26 maj, 2018: 13:00-16:00: Stockholm

27 maj, 2018 kl. 14:00-17:00: Lund

Mer information om medlemsträffar


9 juni, 2018: 13:30-16:00: Solna 

Högkänslighet & arbete

Föreläsning med Yolanda Hedberg

Högkänsliga ses ofta som den ideala kollegan, chefen och medarbetaren, men löper ändå större risk att få stressrelaterade och arbetsrelaterade sjukdomar såsom utbrändhet. Läs mer

 

 

 

Är du högkänslig?

Elaine N. Aron har utarbetat ett test som du enkelt kan göra själv. Testet består av ja/nej-frågor. Det är dock viktigt att komma ihåg att inget psykologiskt test kan ge ett sådant tillförlitligt resultat att du bör basera ditt liv på det. Om du känner igen dig själv när du läser om högkänslighet så är du troligtvis högkänslig. Här kan du göra testet …

__________________________________________

HSP/SPS

Den amerikanska psykoterapeuten och forskaren Elaine N. Aron är den som myntat bregreppet ”HSP – The Highly Sensitive Person”. Den vetenskapliga termen är ”SPS – Sensory Processing Sensitivity” vilket syftar på den mest grundläggande kvalitén hos högkänsliga personer – det djupa bearbetandet av intryck.  Läs mer om Elaine N. Aron...

__________________________________________

Följ oss på Facebook
__________________________________________
  Jag accepterar

På vår webbplats använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Mer information om cookies.


Viktiga länkar

  • Boka aktivitet
  • Kontakta oss
  • Personuppgiftslagen (PUL)
  • Mer information om cookies

SFH - Sveriges förening för högkänsliga

KanslietOnline™

© 2005 - 2018 Kansliet AB