Stockholm

Stockholmsregionen

I Stockholm är vi en relativ stor grupp med flera hundra medlemmar i hela Stockholms län. Våra föreläsningar och medlemsträffar är oftast väldigt uppskattade och inte sällan fullbokade. Därför har vi vissa medlemsträffar där medlemmar har förtur. När vi bjuder på öppna aktiviteter brukar vi boka stora salar, så att många nya intresserade kan få delta.

I Stockholm har det funnits medlemsaktiviteter ända sedan 2014 och då alltifrån utomhusaktiviteter, föreläsningar, filmvisningar, fikaträffar till olika samarbeten.

Under pandemin så är det färre aktiviteter generellt sett, och de flesta träffarna är digitala. Du hittar information om aktuella aktiviteter i kommande aktiviteter till höger eller under aktiviteter. Tänk på att boka i tid.

Läs mer om några tidigare aktiviteter:

Föreläsning om högkänsliga barn

Ladda ned bilderna till föreläsningen om högkänsliga barn

Klara Rosengren har tillsammans med Emma Stolpe publicerat en kvalitativ studie om högkänslighet bland barn i förskolan på Stockholms Universitet. En viktig slutsats var att förskolans miljö har betydande inverkan på högkänsliga barns välmående, utveckling och lärande, vilket delvis innebär att det i förskolan krävs både anpassningar i miljö och ett lyhört bemötande för att tillmötesgå de behov som följs av högkänslighet. Det kunde dessutom konstateras att det finns ett behov av ökad kunskap kring högkänslighet bland personal i förskolan.

Föreläsning om intressant forskning av Isabelle Hernandez och Cecilia Åslund (Nov 2019)

Föreläsningsbilder av Isabelle Hernandez

Isabelle Hernandez. Sensory Processing Sensitivity: En valideringsstudie. Juli 2019
1024 personer testades i denna svenska studie med avseende på deras högkänslighet, behov av chefstöd, kreativitet, samt upplevd stress. En svensk version av högkänslighetsskalan visade tydliga samband med modeller som presenterats i tidigare utvärderingar av denna skalan på andra språk. Såsom redan visat i andra internationella studier, består högkänslighetsskalan av flera delar, bl.a. estetisk känslighet och sensorisk känslighet. Medan högkänslighet i sin helhet inte korrelerade med kreativitet, behov av chefstöd och upplevd stress, gjorde det vissa enskilda delar av skalan. Estetisk känslighet korrelerade med kreativitet, och en annan del av skalan med upplevd stress. Mellan könen fanns ingen signifikant skillnad. Studien är viktig för att kunna utveckla tester och förstå vad de betyder.
Hela studien (masteruppsats i psykologi)

K.W. Nilsson, C. Åslund, E. Comasco, L. Oreland, Gene–environment interaction of monoamine oxidase A in relation to antisocial behaviour: current and future directions, Journal of neural transmission, 125 (2018) 1601-1626.
Den här översiktsartikeln sammanfattar och diskuterar forskningsstudier som handlar om samverkan mellan gener och miljö, med fokus på genvariationer MAOA. Så kallade känslighets- eller sårbarhetsgener kan vara både på gott och ont, beroende på olika miljöfaktorer. Det beror även på kön. Forskningen kan vara mycket komplex och slutsatser kan dras felaktigt om endast enskilda faktorer beaktas eller en viktig faktor missas.
Hela studien

C. Åslund, K.W. Nilsson, Individual biological sensitivity to environmental influences: testing the differential susceptibility properties of the 5HTTLPR polymorphism in relation to depressive symptoms and delinquency in two adolescent general samples, Journal of neural transmission, 125 (2018) 977-993.
Studien undersökte två olika grupper i Västmanland, 1457 ungdomar (17-18 år) år 2006 samt 191 ungdomar (16 och 19 år) år 2001, med avseende på om deras genvariation 5HTTLPR ("känslighetsgen") och olika positiva och negativa miljöfaktorer påverkade deras risk för eller skydd mot depression och kriminalitet.
Studien hittade i båda grupper en effekt "på gott och ont", dvs. att 5HTTLPR-genen, som i andra studier har kopplats till högkänslighet (se Homberg et al. 2016 i forskningssidan om högkänslighet), kunde antingen ha en positiv eller negativ effekt med avssende på kriminalitet och depression. Kriminalitet påverkades mer än depression, och det fanns en tydlig skillnad mellan könen, även med avseende på vilken genvariation som var viktig. Studien påpekade att äldre studier borde även ha tittat på positiva miljöfaktorer och att det inte skedde kan ha lett till motstridiga slutsatser.
Hela studien