Sidan håller på att ladda, vänligen vänta...
Aktiviteter Logga in Bli Medlem!
  • Anmälan
  • Aktiviteter
    • Öppna aktiviter
    • SFH - Sverige
      • mar 2023
      • GÖTEBORG: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet
      • STOCKHOLM: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet
      • MALMÖ: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet
      • apr 2023
      • ONLINE: Känslor och känslohantering
      • maj 2023
      • ONLINE: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet
    • Medlemsaktiviteter
    • Skåne
      • apr 2023
      • LUND: Högkänslighet och arbetslivet
      • maj 2023
      • LUND: Styrkan med högkänslighet
      • jun 2023
      • LUND: Sommaravslutning
      • aug 2023
      • LUND: Samtalsträff
      • sep 2023
      • LUND: Samtalsträff
Logga in med ert användarnamn.
Glömt lösenordet?

Anmälan
  • Anmälan
  • Aktiviteter
    • Öppna aktiviter
    • SFH - Sverige
      • mar 2023
      • GÖTEBORG: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet
      • STOCKHOLM: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet
      • MALMÖ: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet
      • apr 2023
      • ONLINE: Känslor och känslohantering
      • maj 2023
      • ONLINE: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet
    • Medlemsaktiviteter
    • Skåne
      • apr 2023
      • LUND: Högkänslighet och arbetslivet
      • maj 2023
      • LUND: Styrkan med högkänslighet
      • jun 2023
      • LUND: Sommaravslutning
      • aug 2023
      • LUND: Samtalsträff
      • sep 2023
      • LUND: Samtalsträff
  • Logga in
    • Logga in med ert användarnamn.
      Glömt lösenordet?
  • Bli Medlem!
Header
  • HEM
  • OM SFH
    • Samarbeten
  • BLI MEDLEM
  • KONTAKT
  • HÖGKÄNSLIGHET
    • Om högkänslighet
    • Vanliga missförstånd om högkänslighet
    • Frågor och svar
    • Broschyrer
      • Beställ broschyrer
    • HSP-DAGEN
  • FORSKNING
    • Forskning om högkänslighet
    • Forskning om högkänsliga barn och föräldrar
    • Forskning om högkänslighet, pedagogik och skola
    • Forskning om högkänslighet och arbete
    • Forskning om högkänslighet, sjukdomar och behandlingar
    • Forskning om barndomens och miljöns betydelse för högkänsliga
    • Forskning om högkänsliga djur
    • Forskning om högkänslighet och drömmar
    • Annan relevant forskning
  • AKTIVITETER
    • Öppna aktiviter
    • Medlemsaktiviteter
  • REGIONER
    • Lund
    • Uddevalla
    • Stockholm
    • Borlänge
    • Göteborg
    • Skövde
    • Eskilstuna
    • Katrineholm
    • Halland
  • LÄSTIPS
    • Böcker på svenska
      • Facklitteratur
      • Skönlitteratur
    • Böcker på engelska
    • Media
      • Nya artiklar på svenska
      • Arkiv artiklar på svenska
      • Artiklar på andra språk
      • Radio, poddar och tv
      • Bloggar och YouTube
    • Internationellt
  • EXTERNA TJÄNSTER
  1. FORSKNING
  2. Forskning om barndomens och miljöns betydelse för högkänsliga

Forskning om barndomens och miljöns betydelse för högkänsliga

E. Assary, H. M. S. Zavos, E. Krapohl, R. Keers, M. Pluess. Genetic architecture of Environmental Sensitivity reflects multiple heritable components: a twin study with adolescents. 2020.
En stor tvillingstudie på 2868 tonåringar i Storbritannien visade att högkänslighet är både ärftlig och påverkad av miljöfaktorer (ungefär hälften var). Studien bekräftar och förstärker tidigare upptäckter att högkänslighet består av tre olika komponenter, som alla var för sig påverkas av individuella genetiska faktorer och miljöfaktorer. Två av dessa komponenter kan vara mer negativt laddade, låg känslighetströskel (LST) och hur lätt det är att känna spänning (EOE), medan den tredje skiljer sig ganska mycket och kallas estetisk känslighet (AES). Eftersom alla dessa tre komponenter skiljer sig individuellt, kan högkänslighet upplevas och uttryckas väldigt olika för olika högkänsliga personer. Vidare upptäckte forskarna att högkänslighet korrelerar måttligt med neuroticism samt att högkänslighet innebär en högre tendens till introversion. Denna korrelation förklaras inte med att de är kopplade, utan att de underliggande genetiska faktorer är delvis samma. En intressant upptäckt av denna utförliga studie var att även miljöfaktorer spelar en roll. Det innebär att miljöfaktorer under den tidiga barndomen kan forma känsligheten (och dess komponenter).
Läs hela studien

 

K.W. Nilsson, C. Åslund, E. Comasco, L. Oreland, Gene–environment interaction of monoamine oxidase A in relation to antisocial behaviour: current and future directions, Journal of neural transmission, 125 (2018) 1601-1626.
Den här översiktsartikeln sammanfattar och diskuterar forskningsstudier som handlar om samverkan mellan gener och miljö, med fokus på genvariationer MAOA. Så kallade känslighets- eller sårbarhetsgener kan vara både på gott och ont, beroende på olika miljöfaktorer. Det beror även på kön. Forskningen kan vara mycket komplex och slutsatser kan dras felaktigt om endast enskilda faktorer beaktas eller en viktig faktor missas.
Hela studien

C. Åslund, K.W. Nilsson, Individual biological sensitivity to environmental influences: testing the differential susceptibility properties of the 5HTTLPR polymorphism in relation to depressive symptoms and delinquency in two adolescent general samples, Journal of neural transmission, 125 (2018) 977-993.
Studien undersökte två olika grupper i Västmanland, 1457 ungdomar (17-18 år) år 2006 samt 191 ungdomar (16 och 19 år) år 2001, med avseende på om deras genvariation 5HTTLPR ("känslighetsgen") och olika positiva och negativa miljöfaktorer påverkade deras risk för eller skydd mot depression och kriminalitet.
Studien hittade i båda grupper en effekt "på gott och ont", dvs. att 5HTTLPR-genen, som i andra studier har kopplats till högkänslighet (se Homberg et al. 2016 i forskningssidan om högkänslighet), kunde antingen ha en positiv eller negativ effekt med avssende på kriminalitet och depression. Kriminalitet påverkades mer än depression, och det fanns en tydlig skillnad mellan könen, även med avseende på vilken genvariation som var viktig. Studien påpekade att äldre studier borde även ha tittat på positiva miljöfaktorer och att det inte skedde kan ha lett till motstridiga slutsatser.
Hela studien

M. Slagt, J.S. Dubas, M.A. van Aken, B.J Ellis, M. Dekovic, ”Sensory processing sensitity as a marker of differential susceptibility to parenting”, Differential susceptibility to social contexts: Putting ”for better and for worse” to the test, 2017.
Den här nederländska studien visade att högkänsliga barn reagerade starkt på förändringar i föräldrarnas beteende: Om föräldrarna betedde sig bättre hade det en mycket positiv effekt, men om föräldrarna betedde sig sämre orsakade det en negativ effekt på högkänsliga barn. Konstigt nog var effekten på icke-högkänsliga barn precis tvärtom.
Hela studien

Elham Assary; Michael Pluess, Handbook on Positive Development of Minority Children and Youth, kapitel i boken Positive Development of Minority Children av N.J. Cabrera och B. Leyendecker, 2017.
Ofta utgick man inom utvecklingspsykologin ifrån en modell som kallas stress-sårbarhetsmodellen som betyder att negativa erfarenheter leder till negativa resultat bara för personer som är särskilt sårbara, t.ex. på grund av personlighet eller gener. Barn utan sådan sårbarhet skulle därför inte påverkas negativt av negativa erfarenheter. Den modellen kan dock inte förklara varför personer reagerar så olika på positiva influenser. Under de senaste 10 åren har flera teorier utvecklats som förklarar dessa individuella skillnader i miljö-känslighet, bl.a. differentiell känslighetsteorin (differential susceptibility theory), biologisk kontext-känslighet (biological sensitivity to context) samt sensorisk bearbetningskänslighet (högkänslighet). Dessa koncept baseras på att individuella skillnader i respons till miljöinfluenser reflekteras i en generell och individuell känslighet. En generell känslighet reglerar både negativa och positiva miljöinfluenser. Empiriska studier tyder på att individuella skillnader i miljö-känslighet skulle kunna förklara variationen i välmåendet av utsatta barn, men även variationen i respons till stödinsatser. Att använda ett perspektiv av individuella skillnader i generell miljö-känslighet kommer hjälpa forskare, politiker och terapeuter att bättre förstå och främja positiv utveckling och välmående för utsatta barn.
Kommentar: Konceptet om differentiell känslighet betyder främst för högkänsliga personer att högkänslighet kan och ska ses som en för- och nackdel, beroende på om miljön är stödjande eller stressande. Detta gäller speciellt barn. Enligt det konceptet drabbas högkänsliga personer hårdare av negativa upplevelser, men kan samtidigt vinna mer genom olika stödinsatser.
Kapitlet finns här
Relaterad till detta är även detta bokkapitel: Jay Belsky; Michael Pluess, Differential Susceptibility to Environmental Influences, kapitel i boken Developmental Psychopathology av D. Cicchetti, tredje upplaga. NY: Wiley, 2016.

Rebecka Karlström & Gabriella Nelson, En kvantitativ studie av personlighetsdraget högkänslighet och dess relation till interpersonell anknytning (Kandidatuppsats).
Studien undersökte om det kan finnas ett samband mellan anknytning till föräldrar och högkänslighet. Även om det fanns en skillnad, så kan det dock inte dras några säkra slutsatser från studien.
Hela studien

Weeland, Joyce, Van den Akker, Alithe, Slagt, Meike & Putnam, Samuel, Perception is key? Does perceptual sensitivity and parenting behavior predict children’s reactivity to others’ emotions? 2017.
Studien säger att personlighetsdrag visst spelar en roll på hur man reagerar på miljöfaktorer – både negativt och positivt (“differential susceptibility”). Det som är viktigt för detta är att man noterar / förnimmer något (perceptual sensitivity).
Sammanfattning av studien
 
Rioux, Charlie, Castellanos-Ryan, Natalie, Parent, Sophie, Vitaro, Frank, Tremblay, Richard E., & Séguin, Jean R., Differential susceptibility to environmental influences: Interactions between child temperament and parenting in adolescent alcohol use, 2016.
Studiens slutsats är att impulsiva barn hade högre risk för alkoholmissbruk, om de hade föräldrar som utövde tvång, medan impulsiva barn hade lägre risk för alkoholmissbruk om föräldrarna hade bra strategier. Det stödjer alltså ”differential susceptiblity” modellen.
Sammafattningen av studien
 
Charlotte Booth, Helen Standage & Elaine Fox: Sensory-processing sensitivity moderates the association between childhood experiences and adult life satisfaction.
Den här studien (en enkätstudie med 185 deltagare, på engelska) kom fram till att negativa barndomsupplevelser påverkar högkänsliga mer negativt än icke-högkänsliga. Det visar sig i att de är mindre nöjd med sitt liv som vuxna. Den omvända situationen – att positiva barndomsupplevelser resulterade i ett nöjdare vuxenliv – fanns dock inte för högkänsliga jämfört med icke-högkänsliga. Studien kan dock inte dra några entydiga slutsatser, då den baseras på självrapportering, och högkänsliga skulle kunna rapportera betydligt mer kritiska och komma ihåg upplevelser bättre jämfört med icke-högkänsliga deltagare (något som är mycket troligt).
Studien finns här (fri tillgänglig) 

M.J. Bakermans-Kranenburg, M.H. van IJzendoorn, The hidden efficacy of interventions: Gene× environment experiments from a differential susceptibility perspective, Annual review of psychology, 66 (2015) 381-409.
Den här översiktsartikeln ger stöd för modellen som visar att samma "känslighetsgener" kan ha både för- och nackdelar för en individ beroende på miljöfaktorer.
Hela studien

K.W. Nilsson, E. Comasco, S. Hodgins, L. Oreland, C. Åslund, Genotypes do not confer risk for delinquency but rather alter susceptibility to positive and negative environmental factors: Gene-environment interactions of BDNF Val66Met, 5-HTTLPR, and MAOA-uVNTR, International journal of neuropsychopharmacology, 18 (2015).
Studien stödjer en modell som tyder på att vissa genvarianter, varav 5-HTTLPR har associerats med högkänslighet av Homberg et al. 2016 (se forskning om högkänslighet), kan ha både för- och nackdelar beroende på miljöfaktorer såsom familjekonflikter, sexuellt utnyttjande och anknytning. Genvariationerna utgjorde alltså antingen en risk eller ett skydd mot att tonåringar hamnade i kriminalitet.
Hela studien

Pluess, M., & Belsky, J. (2013). Vantage sensitivity: Individual differences in response to positive experiences. Psychological Bulletin, 139, 901-916. Hela studien

Bakermans-Kranenburg, M.J. & van Ijzendoorn, M.H.: Differential susceptibility to rearing environment depending on dopamine-related genes: New evidence and a meta-analysis. 2011
Den här studien undersökte i två delar hur gener och miljö hänger ihop för tidigare så kallade "riskgener", dvs. gener som är viktiga som/för dopaminreceptorer och -transport. Studien undersökte inte högkänslighet, men upptäckte likt många studier för högkänsliga barn att de barn som hade de gener som tidigare mest förknippades med negativa konsekvenser till följd av dålig anknytning, även kunde vara mer benägna att hjälpa andra (ge sina veckopengar till välgörenhet) om de hade en bra anknytning.
Studien finns här

B.J. Ellis, W.T. Boyce, J. Belsky, M.J. Bakermans-Kranenburg, M.H. Van IJzendoorn, Differential susceptibility to the environment: An evolutionary–neurodevelopmental theory, Development and psychopathology, 23 (2011) 7-28. Hela studien

Belsky, J. & Pluess, M. (2009). Beyond diathesis stress: Differential susceptibility to environmental influences. Psychological Bulletin, 135, 885–908. Studien finns här 

Belsky, J. et al. (2009). Vulnerability genes or plasticity genes? Molecular Psychiatry, 14, 746-754. Studien finns här

Aron, E. N., Aron, A., & Davies, K. (2005). Adult shyness: The interaction of temperamental sensitivity and an adverse childhood environment. Personality and Social Psychology Bulletin, 31, 181-197. Hela studien (pdf)

W. Thomas Boyce & Bruce J. Ellis (2005). Biological sensitivity to context: I. An evolutionary–developmental theory of the origins and functions of stress reactivity. Development and Psychopathology 17(2): 271-301. Hela studien


KORT OM HÖGKÄNSLIGHET

Elaine N. Aron har utarbetat ett test som du enkelt kan göra själv. Testet består av ja/nej-frågor. Det är dock viktigt att komma ihåg att inget psykologiskt test kan ge ett sådant tillförlitligt resultat att du bör basera ditt liv på det. Om du känner igen dig själv när du läser om högkänslighet så är du troligtvis högkänslig. Här kan du göra testet …

HSP/SPS

Den amerikanska psykoterapeuten och forskaren Elaine N. Aron är den som myntat bregreppet ”HSP – The Highly Sensitive Person”. Den vetenskapliga termen är ”SPS – Sensory Processing Sensitivity” vilket syftar på den mest grundläggande kvalitén hos högkänsliga personer – det djupa bearbetandet av intryck.  Läs mer om Elaine N. Aron

Vad är högkänslighet?

Den här föreläsningen ger en grundläggande beskrivning av det medfödda personlighetsdraget högkänslighet, eller "sensorisk bearbetningskänslighet" som är den vetenskapliga termen.

Den är en powerpointpresentation med ljud, skapad av Sveriges förening för högkänsliga som kompensation för inställda föreläsningar i samband med coronakrisen våren 2020.
(Cirka 27 min.)

Till presentationen

Studie om förskola

Den här filmen är en online-studiepresentation som Klara Rosengren höll för Sfh den 29 mars 2020.

Klara Rosengren och Emma Stolpe publicerade 2019 en kvalitativ studie vid Stockholms universitet om högkänsliga barn i förskolan. En av studiens viktigaste slutsatser var att förskolans miljö har betydande inverkan på högkänsliga barns välmående, utveckling och lärande.
(Cirka 42 min.)

Till presentationen

Broschyrer

Vi har tagit fram tre olika broschyrer om högkänslighet, som verktyg att sprida mer information och kunskap. Du kan du läsa och ladda hem broschyrerna digitalt, eller beställa i tryckt format, helt utan kostnad. Tillsammans kan vi göra mer skillnad!

Huvudbroschyren handlar om högkänslighet i allmänhet och de andra två om högkänsliga barn respektive högkänslighet i arbetslivet. 

Läs broschyrerna på skärmen eller ladda ner dem digitalt här,

Beställ broschyrer i pappersformat här. Broschyrerna skickas utan kostnad till dig inom 1-2 veckor, beroende på hur många du beställer. 

SFH I SOCIALA MEDIA

Välkommen att följa oss på Facebook, Instagram, LinkedIn och YouTube.

Sfh har även en privat Facebook-grupp, enbart för betalande medlemmar. Du hittar den via vår Facebook-sida.

Vill du bidra till oss?

KOMMANDE AKTIVITETER

  • måndag 27 mar 2023
    • MALMÖ: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet 18:30 - 20:30
      Öppen föreläsning
  • tisdag 28 mar 2023
    • GÖTEBORG: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet 18:30 - 20:30
      Öppen föreläsning
  • torsdag 30 mar 2023
    • STOCKHOLM: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet 18:30 - 20:30
      Öppen föreläsning
  • torsdag 20 apr 2023
    • ONLINE: Känslor och känslohantering 18:30 - 20:00
      Öppen föreläsning
  • söndag 23 apr 2023
    • LUND: Högkänslighet och arbetslivet 14:00 - 16:30
      Samtalsträff för medlemmar
  • söndag 14 maj 2023
    • LUND: Styrkan med högkänslighet 14:00 - 16:30
      Samtalsträff för medlemmar
  • tisdag 16 maj 2023
    • ONLINE: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet 18:30 - 20:30
      Öppen föreläsning
  • söndag 18 jun 2023
    • LUND: Sommaravslutning 14:00 - 16:30
      Medlemsträff utomhus
  • söndag 27 aug 2023
    • LUND: Samtalsträff 14:00 - 16:30
      Medlemsträff
  • söndag 24 sep 2023
    • LUND: Samtalsträff 14:00 - 16:30
      Medlemsträff
 Visa fler kommande

VI TIPSAR

Detta är en betald annonsplats för information om aktiviteter och annat från andra aktörer än Sfh. På vissa har du som är medlem en rabatt. Vill du också synas här? Du hittar annonsvillkoren här. Har du information som du vill ha med i ett medlemsbrev? Du hittar information om datum med mera här.

Grundkurs för högkänsliga - Online

Du kommer att förstå din högkänslighet på ett mycket bra och konkret sätt.

De tio testdeltagarna som har gått kursen under hösten har varit mycket positiva i sina utvärderingar: ”Nu först förstår jag varför jag reagerar som jag gör.” ”Alla som är högkänsliga borde gå denna kurs. Du kommer att lära dig mer om dig själv och förstå dig själv bättre, det gjorde jag.” "Grundkursens nivå var väldigt bra. Bra blandning av forskning, teorier och erfarenheter. Jag tycker det var mycket informativt och pedagogiskt upplagt”

30% rabatt tom 31 maj 2023 för dig som är medlem. Följ länken så är rabatten inlagd. Välj om du vill gå kursen under upp till 3 eller 5 månader.

Arrangör: Helén Vedlé, HSPacademy – högkänslighetshjälpen.

Mer info och anmälan

Program personlig utveckling för högkänsliga

Högkänsliga reagerar starkt på en positiv förändring och är särskilt bra på att ta tillvara stöd från omgivning eller en terapeut. Det kallas för fördelskänslighet!

I två år har jag haft ett utvecklingsprogram för högkänsliga som varit mycket uppskattat. Är det dags för dig att skapa en bestående förändring i ditt liv? Se dina styrkor och bättre hantera utmaningar.

Programmet innehåller 10 samtal (via telefon, online eller i Karlskrona) och efter varje samtal erhåller du material från det vi pratat om. Det kan handla om hur man hanterar andras dömande, planering av återhämtning, nära relationer, hantera självkritik, förändringar, släppa taget och sluta älta, känslohantering och mycket mer. Alla program är unika och helt anpassade för den som går det. Din investering: 2.000kr/månad (5 månader), Sfh-medlemmar har 10%-rabatt.

Mer info: www.hogkanslighetscoachen.com

martina@hogkanslighetscoachen.com

Program stresshantering

Jag erbjuder ett program i stresshantering som är unikt anpassat för dig under 5 månader (10 samtal) (via telefon, online eller i Karlskrona).

Jag riktar mig till dig som är eller är på väg mot en utmattning eller som känner sig stressad och inte upplever att du har balans i livet. Vi kartlägger din nuvarande situation och genom att få verktyg och strategier över hur du kan må bättre, nu och framöver, skapar vi förutsättningarna till att du kan börja leva det liv du vill leva och att du inte blir utmattad eller upplever ohållbar stress igen. Det är dags för dig att få lov att må bra nu!

Din investering: 2.000kr/månad, Sfh-medlemmar 10%-rabatt.
Mer info: www.strongbase.se
martina@strongbase.se


Viktiga länkar

  • Boka aktivitet
  • Medlems -och användarvillkor
  • Bokningsvillkor
  • Dataskyddsförordningen (GDPR)
  • Mer information om cookies

Aktuellt

  • Föreläsning om känslo... 27 feb 2023
  • Rapport från Högkänsl... 25 nov 2022
  • Inbjudan release musikvi... 24 aug 2022

KONTAKT

  • Kontakta oss via epost

FÖLJ OSS GÄRNA

  • Instagram
  • Facebook
  • LinkedIn
  • YouTube
KanslietOnline™
Ladda ned på Google Play Ladda ned i App Store
  Jag accepterar

På vår webbplats använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Mer information om cookies.