Sidan håller på att ladda, vänligen vänta...
Aktiviteter Logga in Bli Medlem!
  • Anmälan
  • Aktiviteter
    • Öppna aktiviter
    • SFH - Sverige
      • sep 2022
      • ONLINE: Från känslostyrd till känslosmart
    • Medlemsaktiviteter
    • Skåne
      • jul 2022
      • MALMÖ: Medlemsträff - sommarkväll vid havet
    • SFH - Sverige
      • okt 2022
      • ONLINE: Välkomstmöte nya medlemmar
Logga in med ert användarnamn.
Glömt lösenordet?

Anmälan
  • Anmälan
  • Aktiviteter
    • Öppna aktiviter
    • SFH - Sverige
      • sep 2022
      • ONLINE: Från känslostyrd till känslosmart
    • Medlemsaktiviteter
    • Skåne
      • jul 2022
      • MALMÖ: Medlemsträff - sommarkväll vid havet
    • SFH - Sverige
      • okt 2022
      • ONLINE: Välkomstmöte nya medlemmar
  • Logga in
    • Logga in med ert användarnamn.
      Glömt lösenordet?
  • Bli Medlem!
Header
  • HEM
  • OM SFH
    • Samarbeten
  • BLI MEDLEM
  • KONTAKT
  • HÖGKÄNSLIGHET
    • Om högkänslighet
    • Vanliga missförstånd om högkänslighet
    • Frågor och svar
    • Broschyrer
      • Beställ broschyrer
  • FORSKNING
    • Forskning om högkänslighet
    • Forskning om högkänsliga barn och föräldrar
    • Forskning om högkänslighet, pedagogik och skola
    • Forskning om högkänslighet och arbete
    • Forskning om högkänslighet, sjukdomar och behandlingar
    • Forskning om barndomens och miljöns betydelse för högkänsliga
    • Forskning om högkänsliga djur
    • Forskning om högkänslighet och drömmar
    • Annan relevant forskning
  • AKTIVITETER
    • Öppna aktiviter
    • Medlemsaktiviteter
    • Aktivitetsbokning
  • REGIONER
    • Lund
    • Uddevalla
    • Stockholm
    • Borlänge
    • Göteborg
    • Skövde
    • Eskilstuna
    • Katrineholm
    • Halland
  • LÄSTIPS
    • Böcker på svenska
      • Facklitteratur
      • Skönlitteratur
    • Böcker på engelska
    • Media
      • Nya artiklar på svenska
      • Arkiv artiklar på svenska
      • Artiklar på andra språk
      • Radio, poddar och tv
      • Bloggar och YouTube
    • Internationellt
  • EXTERNA TJÄNSTER
  1. HÖGKÄNSLIGHET
  2. Vanliga missförstånd om högkänslighet

Vanliga missförstånd om högkänslighet

Nedan har vi listat några vanliga påståenden om högkänslighet som är felaktiga – och vi förklarar varför.

Högkänslighet är en funktionsnedsättning
Högkänslighet är ett personlighetsdrag som är medfött hos cirka 20 procent av befolkningen (oavsett kön). Det är varken en sjukdom, en funktionsnedsättning eller ett hinder för ett vanligt liv. Däremot är det vanligt att högkänsliga, precis som introverta och personer med andra personlighetsdrag som är i minoritet, känner sig annorlunda i ett samhälle som premierar tävlingssinne framför eftertanke, många ytliga vänner framför några djupa vänner eller ett späckat schema framför tid för djupa analyser och återhämtning.

Högkänsliga bränner ut sig
Många tror att högkänsliga inte kan arbeta lika mycket eller löper stor risk att bränna ut sig. Det finns lite sanning i detta, då högkänsliga bevisligen har en högre risk att drabbas av stressrelaterade sjukdomar såsom utbrändhet. Det är därför viktigt att den högkänsliga förstår sitt eget behov av återhämtning och inte försöker bevisa något för omgivningen. En bra arbetsmiljö och ett meningsfullt arbete kan vara guld värt för att en högkänslig medarbetare inte ska bränna ut sig. Forskning visar att arbetsgivare och kollegor uppskattar sina högkänsliga medarbetare och deras arbete mest. Därför är det viktigt för alla inblandade att känna till för- och nackdelar med högkänslighet i arbetslivet.

Högkänsliga är överkänsliga
Högkänslighet förväxlas ofta med överkänslighet. Överkänslighet kan till exempel betyda att man är allergisk eller att kroppen reagerar på ett överdrivet sätt på ett visst stimuli eller på personer. Högkänslighet innebär visserligen en högre känslighet för stimuli och det har även kopplats till att kroppen snabbare reagerar på negativa miljöfaktorer (såsom huvudvärk på grund av dålig luft). Den starka reaktionen beror dock inte på allergi eller liknande, utan på den djupa och noggranna sensoriska bearbetningen av stimuli.

Högkänsliga är blyga
Högkänsliga tänker sig för innan de gör något. Detta kan gå snabbt, men kan även ta lite tid. Speciellt högkänsliga barn i nya situationer kan upplevas som blyga eller tvekande, eftersom deras medfödda strategi är att först analysera omgivningen eller situationen innan de ger sig in i det nya. När högkänsliga är överstimulerade, till exempel under stress eller vid för många stimuli, kan de känna behov av att tillfälligt dra sig undan från socialt umgänge. Detta beteende har dock ingenting med blyghet att göra, vilket till och med har bevisats med hjärnskanningsstudier. Den felaktiga blyghetsstämpeln som många högkänsliga kan få redan tidigt i livet, kan ha negativa konsekvenser för självkänslan och självförtroendet.

Högkänsliga är introverta
Många högkänsliga är introverta (70 procent), men det finns även extroverta högkänsliga (30 procent). Eftersom högkänslighet ofta förväxlas med introversion, kan de extroverta högkänsliga känna sig dubbelt utanför. Extroverta högkänsliga uppfyller alla fyra kriterier för högkänslighet och har stort behov av återhämtning, men är samtidigt socialt utåtriktade. Då är det extra viktigt att tänka på sina behov.

Högkänsliga är alltid empatiska
Högkänsliga har bevisligen större empati, som återspeglas bland annat i hjärnområden för empati och spegelneuroner. När högkänsliga är överstimulerade kan de dock verka känslokalla och empatilösa.

Högkänsliga visar mycket känslor och är utagerande
Högkänslighet innebär en djupare bearbetning av tankar och känslor. Det har ingenting att göra med hur mycket känslor man visar. Högkänsliga kan till och med vara lite extra återhållsamma med att visa känslor i vissa situationer. De känner mycket starkt och intensivt, men deras naturliga försiktighet kan leda till att de håller tillbaka sina reaktioner. Men den känslomässiga intensiteten leder förstås till kraftfulla reaktioner ibland, inte minst vid överstimulering. Högkänsliga är dock sällan utagerande på ett impulsivt eller ”tanklöst” sätt. Forskning visar faktiskt att starka känslor och tankar hänger ihop. I motsats till vad många verkar tro, är till exempel särbegåvade personer med hög matematisk eller logisk intelligens särskilt känslosamma och känsliga. Högkänsliga är även överrepresenterade bland särbegåvade personer, men inget tyder på att högkänsliga i allmänhet skulle ha en högre IQ än den icke-högkänsliga befolkningen. Högkänslighet innebär inte att man är bra på alla typer av intelligens och empatisk intelligens – det varierar väldigt mycket.

Högkänsliga har skarpare sinnen
Högkänsliga personer har ett extra känsligt centralt nervsystem. Detta leder till en djupare bearbetning av tankar, känslor och stimuli. Högkänsliga har dock på inget sätt skarpare sinnen än andra, utan det handlar om hur hjärnan tar hand om informationen som kommer in.

Högkänsliga har ett sjätte sinne
Högkänslighet verkar vara kopplat till bland annat djupare och mer intensiva drömmar samt – ganska ofta, men inte alltid – någon form av andligt eller existentiellt intresse. Många högkänsliga har också lätt för att se underliggande sammanhang och nya möjligheter (intuition). Det finns dock ingen forskning som visar på något samband mellan förhöjda psykiska förmågor (till exempel medialitet) och högkänslighet.

Högkänsliga lyckas eller misslyckas alltid i livet
På grund av egna fördomar eller genom möten med högkänsliga, kan en del människor dra slutsatsen att högkänslighet i sig medför en större chans att lyckas eller en ökad risk för att misslyckas i livet. Så är dock inte fallet. Det finns visserligen vissa skillnader mellan högkänsliga eller icke-högkänsliga när det gäller hälsa och livsstil: högkänsliga verkar till exempel drabbas oftare av stressrelaterade sjukdomar och mindre ofta av olyckor eller livsstilsrelaterade sjukdomar. Personlighetsdraget högkänslighet är dock i sig neutralt och kan innebära både fördelar och nackdelar. Viktiga faktorer verkar vara uppväxten och acceptans från omgivningen. Högkänsliga påverkas mycket mer av dessa faktorer – på gott och ont. Även om högkänsliga verkar hamna lite lättare i kriser, så är de även bättre på att ta sig ur kriser jämfört med icke-högkänsliga.


KORT OM HÖGKÄNSLIGHET

Elaine N. Aron har utarbetat ett test som du enkelt kan göra själv. Testet består av ja/nej-frågor. Det är dock viktigt att komma ihåg att inget psykologiskt test kan ge ett sådant tillförlitligt resultat att du bör basera ditt liv på det. Om du känner igen dig själv när du läser om högkänslighet så är du troligtvis högkänslig. Här kan du göra testet …

HSP/SPS

Den amerikanska psykoterapeuten och forskaren Elaine N. Aron är den som myntat bregreppet ”HSP – The Highly Sensitive Person”. Den vetenskapliga termen är ”SPS – Sensory Processing Sensitivity” vilket syftar på den mest grundläggande kvalitén hos högkänsliga personer – det djupa bearbetandet av intryck.  Läs mer om Elaine N. Aron

Vad är högkänslighet?

Den här föreläsningen ger en grundläggande beskrivning av det medfödda personlighetsdraget högkänslighet, eller "sensorisk bearbetningskänslighet" som är den vetenskapliga termen.

Den är en powerpointpresentation med ljud, skapad av Sveriges förening för högkänsliga som kompensation för inställda föreläsningar i samband med coronakrisen våren 2020.
(Cirka 27 min.)

Till presentationen

Studie om förskola

Den här filmen är en online-studiepresentation som Klara Rosengren höll för Sfh den 29 mars 2020.

Klara Rosengren och Emma Stolpe publicerade 2019 en kvalitativ studie vid Stockholms universitet om högkänsliga barn i förskolan. En av studiens viktigaste slutsatser var att förskolans miljö har betydande inverkan på högkänsliga barns välmående, utveckling och lärande.
(Cirka 42 min.)

Till presentationen

Broschyrer

Vi har tagit fram tre olika broschyrer om högkänslighet, som verktyg att sprida mer information och kunskap. Du kan du läsa och ladda hem broschyrerna digitalt, eller beställa i tryckt format, helt utan kostnad. Tillsammans kan vi göra mer skillnad!

Huvudbroschyren handlar om högkänslighet i allmänhet och de andra två om högkänsliga barn respektive högkänslighet i arbetslivet. 

Läs broschyrerna på skärmen eller ladda ner dem digitalt här,

Beställ broschyrer i pappersformat här. Broschyrerna skickas utan kostnad till dig inom 1-2 veckor, beroende på hur många du beställer. 

Välkommen att följa oss på Facebook, Instagram, LinkedIn och YouTube.

SFH har även en privat Facebook-grupp, enbart för betalande medlemmar. Du hittar den via vår Facebook-sida.

Vill du bidra till oss?

KOMMANDE AKTIVITETER

  • fredag 8 jul 2022
    • MALMÖ: Medlemsträff - sommarkväll vid havet 18:00 - 20:00
      Medlemsträff
  • torsdag 1 sep 2022
    • ONLINE: Från känslostyrd till känslosmart 18:30 - 20:15
      Öppen träff
  • onsdag 19 okt 2022
    • ONLINE: Välkomstmöte nya medlemmar 18:30 - 19:30
      Medlemsträff
 Visa fler kommande

VI TIPSAR

Här hittar du aktiviteter och annat som arrangeras av andra än Sfh. På vissa har du som är medlem rabatt. Vill du också synas här? Du hittar annonsvillkoren här. 

/explorer/widgets/widget-imagetext-2.jpg

Onlinekurs om högkänslighet

Du kommer att förstå din högkänslighet på ett mycket bra och konkret sätt. De tio testdeltagarna som har gått kursen under hösten har varit mycket positiva i sina utvärderingar: ”Nu först förstår jag varför jag reagerar som jag gör.” ”Alla som är högkänsliga borde gå denna kurs. Du kommer att lära dig mer om dig själv och förstå dig själv bättre, det gjorde jag. ”Grundkursens nivå var väldigt bra. Bra blandning av forskning, teorier och erfarenheter. Jag tycker det var mycket informativt och pedagogiskt upplagt” Kurs: Hjälp jag är högkänslig - grund Rabatt: 30% rabatt tom 31 oktober 2022 för dig som är medlem. Följ länken så är rabatten inlagd. Tillgång: Välj om du vill gå kursen under upp till 3 eller 5 månader. Arrangör: Helén Vedlé, HSPacademy – högkänslighetshjälpen.

Läs mer!

Viktiga länkar

  • Boka aktivitet
  • Medlems -och användarvillkor
  • Bokningsvillkor
  • Dataskyddsförordningen (GDPR)
  • Mer information om cookies

Aktuellt

  • Inbjudan lekdag Ingarö ... 21 jun 2022
  • Föreläsning: Från kä... 21 jun 2022
  • Om Anknytning & relation... 9 nov 2021

KONTAKT

  • Kontakta oss via epost

FÖLJ OSS GÄRNA

  • Instagram
  • Facebook
  • LinkedIn
  • YouTube
KanslietOnline™
Ladda ned på Google Play Ladda ned i App Store
  Jag accepterar

På vår webbplats använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Mer information om cookies.