Sidan håller på att ladda, vänligen vänta...
Aktiviteter Logga in Skapa konto
  • Anmälan
  • Aktiviteter
    • Öppna aktiviter
    • SFH - Sverige
      • jan 2021
      • ONLINE: Högkänslighet i arbetslivet
      • apr 2021
      • ONLINE: Om högkänsliga sensationssökare
    • Medlemsaktiviteter
    • Skåne
      • feb 2021
      • LUND/SKÅNE: Tema - Svårigheter i livet
      • mar 2021
      • ONLINE - Medlemsträff - Två sidor har myntet
      • apr 2021
      • Medlemsträff - Föreläsning Pia Rockström
      • jun 2021
      • Medlemsträff - Botaniska Trädgården
    • Uddevallla
      • jan 2021
      • UDDEVALLA: Tema Empowerment
    • SFH - Sverige
      • mar 2021
      • ONLINE: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet
Logga in med ert användarnamn.
Logga in som

Glömt lösenordet?

Anmälan
  • Anmälan
  • Aktiviteter
    • Öppna aktiviter
    • SFH - Sverige
      • jan 2021
      • ONLINE: Högkänslighet i arbetslivet
      • apr 2021
      • ONLINE: Om högkänsliga sensationssökare
    • Medlemsaktiviteter
    • Skåne
      • feb 2021
      • LUND/SKÅNE: Tema - Svårigheter i livet
      • mar 2021
      • ONLINE - Medlemsträff - Två sidor har myntet
      • apr 2021
      • Medlemsträff - Föreläsning Pia Rockström
      • jun 2021
      • Medlemsträff - Botaniska Trädgården
    • Uddevallla
      • jan 2021
      • UDDEVALLA: Tema Empowerment
    • SFH - Sverige
      • mar 2021
      • ONLINE: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet
  • Logga in
    • Logga in med ert användarnamn.
      Logga in som

      Glömt lösenordet?
  • Skapa konto
Header
  • HEM
  • OM SFH
    • Samarbeten
  • BLI MEDLEM
  • KONTAKT
  • HÖGKÄNSLIGHET
    • Om högkänslighet
    • Vanliga missförstånd om högkänslighet
    • Frågor och svar
    • Broschyrer
      • Beställ broschyrer
  • FORSKNING
    • Forskning om högkänslighet
    • Forskning om högkänsliga barn och föräldrar
    • Forskning om högkänslighet, pedagogik och skola
    • Forskning om högkänslighet och arbete
    • Forskning om högkänslighet, sjukdomar och behandlingar
    • Forskning om barndomens och miljöns betydelse för högkänsliga
    • Forskning om högkänsliga djur
    • Forskning om högkänslighet och drömmar
    • Annan relevant forskning
  • AKTIVITETER
    • Öppna aktiviter
    • Medlemsaktiviteter
    • Aktivitetsbokning
  • REGIONER
    • Lund
    • Uddevalla
    • Stockholm
    • Borlänge
    • Göteborg
    • Skövde
    • Eskilstuna
    • Katrineholm
  • LÄSTIPS
    • Böcker på svenska
      • Facklitteratur
      • Skönlitteratur
    • Böcker på engelska
    • Media
      • Nya artiklar på svenska
      • Arkiv artiklar på svenska
      • Artiklar på andra språk
      • Radio, poddar och tv
      • Bloggar och Youtube
    • Internationellt
  • TJÄNSTER
  1. FORSKNING
  2. Forskning om högkänslighet

Forskning om högkänslighet

Victoria von Saurau, examensuppgift magisterprogrammet i folkhälsovetenskap, Mittuniversitetet, Sverige. Empowerment hos personer med högkänslighet, våren 2020
Studien lyfter de processer och faktorer som bidrar till empowerment för personer med högkänslighet. Resultatet framhävde både brister och främjande faktorer för empowerment av personer med högkänslighet och samhället sågs ha en central roll för känslan av empowerment. Enligt författaren bör empowerment eftersträvas starkare än i dag för att öka möjligheter för god hälsa bland befolkningen. Författaren anser att arbetet för god empowerment är en viktig del för det övergripande målet för folkhälsopolitiken och kan bidra med goda möjligheter för god hälsa oavsett individuella förutsättningar, likt högkänslighet. Resultatet ser positiva effekter på känslan av egenmakt om ett samhälle har de komponenter som är viktiga för empowerment. Men kunskap saknas om utformandet av strukturerade och genomtänkta metoder för empowerment, vilket behövs för att samhällen ska kunna bidra och skapa möjlighet för empowerment.
Hela studien

Fanny Edenroth Cato, Ph.D. dissertation, Stockholm University, Sweden. Det högkänsliga subjektets tillblivelse: Diskursiva praktiker om identitet, förmåga och funktionsvariation.
I denna doktorsavhandling undersöktes bland annat hur begreppet högkänslighet används i olika diskussioner och används för att förstå livssituationer och leta efter lösningar. Avhandlingen omfattar tre olika studier:
1. Edenroth-Cato, F. Motherhood and highly sensitive children in an online discussion forum. Health: An Interdisciplinary Journal for the Social Study of Health, Illness
and Medicine.
2. Edenroth-Cato, F., & Sjöblom, B. Biosociality in online interactions: Youths’ positioning of the highly sensitive person.
3. Edenroth Cato, F. Kompetenta flickor med förmågor: Biopolitisk styrning i barnböcker om funktionsvariationer. Socialvetenskaplig tidskrift.
Hela avhandlingen

K.S. Montoya-Pérez, J.I.M. Ortega, R. Montes-Delgado, F. Padrós-Blázquez, J.M. de la Roca Chiapas, R. Montoya-Pérez. Psychometric Properties Of The Highly Sensitive Person Scale In Mexican Population
En studie som införde och validerade ett frågetest om högkänslighet i Mexiko.
Hela studien

Kendra Fraser-Potts. Hur är det att leva med Högkänslighet?  - Innan och Efter en Förståelse för Personlighetsdraget 
Sju personer intervjuades och studien beskriver både negativa och positiva aspekter av personlighetsdraget högkänslighet. Med en ökad medvetenhet och kunskapsspridning kring personlighetsdraget, ökar chanserna för att både högkänsliga och icke-högkänsliga kan ta del av, förstå och lära av varandra.
Hela studien

Isabelle Hernandez. Sensory Processing Sensitivity: En valideringsstudie. Juli 2019
1024 personer testades i denna svenska studie med avseende på deras högkänslighet, behov av chefstöd, kreativitet, samt upplevd stress. En svensk version av högkänslighetsskalan visade tydliga samband med modeller som presenterats i tidigare utvärderingar av denna skalan på andra språk. Såsom redan visat i andra internationella studier, består högkänslighetsskalan av flera delar, bl.a. estetisk känslighet och sensorisk känslighet. Medan högkänslighet i sin helhet inte korrelerade med kreativitet, behov av chefstöd och upplevd stress, gjorde det vissa enskilda delar av skalan. Estetisk känslighet korrelerade med kreativitet, och en annan del av skalan med upplevd stress. Mellan könen fanns ingen signifikant skillnad. Studien är viktig för att kunna utveckla tester och förstå vad de betyder.
Hela studien (masteruppsats i psykologi)

Corina Greven, Francesca Lionetti, Charlotte Booth, Elaine Aron, Elaine Fox, Haline E. Schendan, Michael Pluess, Hilgo Bruining, Bianca Acevedo, Patricia Bijttebier, Judith Homberg. Sensory Processing Sensitivity in the context of Environmental Sensitivity: a critical review and development of research agenda. 2019

Den här mycket omfattande och tvärvetenskapliga översiktsartikeln går igenom hela högkänslighetsforskningen samt framtida forskningsbehov.

  • Sensorisk bearbetningskänslighet (kort på engelska: SPS; kort: högkänslighet) är ärftlig, bevarad igenom evolutionen och för många djurarter, och innebär känslighet för miljön/stimuli och en större bearbetning av information i hjärnan.
  • Högkänslighet är på gott och ont, beroende på olika faktorer, situationer och miljön.
  • Vid negativa erfarenheter ökar högkänslighet risken för olika psykosociala problem, psykiska störningar och stressrelaterade sjukdomar.
  • Positiva erfarenheter har särskilt positiv effekt för högkänsliga. Högkänsliga gynnas särskilt bra av stödinsatser och behandlingar. Preventiva åtgärder, såsom mobbningsbekämpning har särskilt positiv effekt på högkänsliga. Stödinsatser, utbildning och bra stöd från t.ex. skolan, föräldrar eller samhället lönar sig särskilt bra för högkänsliga.

Mer forskning behövs för att:

  • förstå högkänslighet, även i relation med andra personalitetsmätningar och tillstånd. Det är även oklart om ökad mottaglighet för stimuli eller djup bearbetning av information är den underliggande orsaken av högkänslighet.
  • mäta högkänslighet på ett objektivt sätt t.ex. genom observation av högkänsliga barn; mäta högkänslighet kulturoberoende, så att det kan göras i olika länder med samma resultat; validera och optimera högkänslighetsmätningar, t.ex. genom mer neutrala frågor
  • öka förståelsen för hur högkänslighet utvecklas och yttrar sig under olika livsfaser
  • kategorisera högkänsliga, känsliga och icke-högkänsliga personer på ett bättre sätt. Ny forskning tyder på att det är ett kontinuum med icke-känsliga (maskros), känsliga (tulpaner) och högkänsliga (orkideer) grupper, se figuren nedan.
  • För att förstå de biologiska orsaker av högkänslighet behövs tvillingstudier, genstudier, större hjärnskanningsstudier, samt studier på så kallade biomarkörer (t.ex. stresshormoner).
  • Det behövs mer förståelse för hur högkänslighet överlappar eller skiljer sig från olika andra tillstånd, t.ex. autism-spektrum-störningar eller ADHD. För detta behövs direkta jämförelser av grupper som är högkänsliga eller har någon speciell diagnos. Hittills tyder forskningen på en viss överlappning (som kan leda till feldiagnoser i vissa fall), men också viktiga skillnader.
  • Ta hänsyn till högkänslighet i behandlingsstudier.
  • Försöka ta fram och utveckla stödprogram för högkänsliga.

De hjärnstudier som sammanfattats i artikeln visar att högkänsliga har en högre aktivitet i hjärnområden som är relaterade till mottaglighet och reaktion för social-emotionala samt miljö-stimuli. Hjärnaktiviteten tyder på djup bearbetning av information samt ökad emotionalitet och empati.

Hela artikeln finns fri tillgänglig.

F. Lionetti, M. Pastore, U. Moscardino, A. Nocentini, K. Pluess, M. Pluess, Sensory Sensory Processing Sensitivity and its Association with Personality Traits and Affect: A Meta-Analysis, Journal of Research in Personality, 2019.

Den här studien analyserade många andra studier (så kallad meta-analys) med avseende på hur högkänslighet är relaterad till mätningar av fem andra personlighetsfaktorer (så kallad femfaktorteorin) samt positiv eller negativ affektivitet. De fem personlighetsfaktorer som väldigt ofta undersöks inom vetenskaplig forskning är öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet samt neuroticism (en tendens att kunna uppleva obehagliga känslor t.ex. ångest). Den här studien analyserade datan från totalt 27 andra studier och 12 000 personer. Inget starkt samband kunde hittas mellan högkänslighet och något av de fem personlighetsfaktorer. Det fanns ett måttligt samband mellan högkänslighet och neuroticism för både vuxna och barn. Det fanns även ett svagt samband mellan högkänslighet och öppenhet för vuxna. För barn fanns ett måttligt samband mellan högkänslighet och både positiv och negativ affektivitet. För vuxna fanns enbart ett samband mellan högkänslighet och negativ affektivitet.
Totalt sett kan det dras slutsatsen att högkänslighet är annorlunda än någon eller några faktorer av femfaktorteorin. Det spekuleras att de konsistenta sambanden som hittats till neuroticism och negativ affektivitet kan ha orsakats av att högkänslighetstestet som användes i studierna inte är tillräckligt neutralt formulerat. Till exempel saknas det delar i den som mäter den djupa bearbetningen som enligt flera hjärnskanningsstudier anses centralt för högkänslighet.

Länk till studien

David Bridges, Haline Schendan. Sensitive individuals are more creative. 2018

Den här översiktsartikeln slår fast att känsliga och öppensinnade personer är mer kreativa.

Artikeln (inte fri tillgänglig) finns här.

Martina Mölsä. Personlighetsdraget högkänslighet och dess relation till självkänsla, ångest, depression och aggression: en kvantitativ studie, 2018.

Syftet med denna enkätstudie (650 deltagare) var att undersöka hur vanligt personlighetsdraget högkänslighet är. I studien undersöktes även högkänslighet i relation till självkänsla, ångest, depression och aggression. Studien påvisar skillnader mellan högkänsliga och icke-högkänsliga personer i relation till självkänsla, ångest, depression och aggression samt könsskillnader beträffande högkänslighet. Behov av ytterligare forskning om könsskillnader i fråga behövs för att kunna dra definitiva slutsatser.

Hela studien (fri tillgänglig).

Bianca Acevedo, Elaine Aron, Sarah Pospos, Dana Jessen. The functional highly sensitive brain: a review of the brain circuits underlying sensory processing sensitivity and seemingly related disorders, 2018.

Den här översiktsartikeln jämför hjärnskanningsresultat från många studier av personer med olika diagnoser (autismspektrumstörning, schizofreni, posttraumatisk stress) med de fyra hjärnskanningsstudier som finns om högkänsliga personer. Högkänslighet skiljer sig från dessa diagnoser framför allt på grund av större aktivitet av hjärnregioner som är viktiga för empati, bearbetning av sociala stimuli, medvetenhet och minnen. Vidare föreslår författarna att de högkänsliga inom en art (människor eller djur) har den funktionen att kunna hjälpa med en känslighet för och bearbetning av miljö- och social information som noteras lättare, minns längre, och bearbetas/integreras under längre tid.

Hela studien (inte fri tillgänglig).

Sandra Konrad & Philipp Yorck Herzberg. Psychometric Properties and Validation of a German High Sensitive Person Scale (HSPS-G), 2017.
Den här studien undersökte testet för högkänslighet på alla de tre sätten som tidigare i forskningslitteraturen förekom. Studien kunde hitta att vissa frågor var mer relevanta för att testa högkänslighet och att vissa frågor skulle kunna tas bort utan problem. Studien stödjer dessutom teorin att högkänslighet består av tre underdelar: estetisk känslighet, låg sensorisk tröskel, samt att man lätt påverkas och stimuleras. Studien är stor och har undersökt 3588 personer.
Hela studien finns här.

Homberg, Judith R., Schubert, Dirk, Asan, Esther & Aron, Elaine N.Sensory processing sensitivity and serotonin gene variance: Insights into mechanisms shaping environmental sensitivity, 2016.
Det är möjligt att den här studien skulle kunna förklara varför högkänslighet finns: en genetisk förändring av serotonin-genet (5-HTTLPR). Flera studier behövs för att förstå sambandet. Både högkänslighet och 5-HTTLPR är associerade med förhöjd aktivitet i hjärndelar för medvetande, emotional medvetande och reflektion.
Kort sammanfattning

Jagiellowicz, J.; Aron, A.; Aron, E. N., Relationship between the temperament trait of sensory processing sensitivity and emotional reactivity. Social Behavior and Personality 2016, 44 (2), 185-200.
Den här studien undersökte om högkänslighet och barndomskvaliteten påverkar hur någon reagerar mot emotionella stimuli. Högkänsliga deltagare reagerade starkare och snabbare mot emotionella bilder, speciellt positiva bilder, jämfört med icke-högkänsliga deltagare. Detta stämde i synnerhet för sådana högkänsliga deltagare som hade en bra barndom: de berördes mycket av positiva bilder. Studien baseras på 96 deltagare.
Hela studien (inte fri tillgänglig). 

Grimen, H.L., Diseth, Å. (2016) Sensory Processing Sensitivity - Factors of the Highly Sensitive Person Scale and Their relationships to Personality and Subjective Health Complaints.
Studien fokuserar på att förstå hur högkänslighet, och dess olika delar, hänger ihop med olika personligheter, neuroticism, upplevda hälsoproblem, samt hur man bäst ska mäta högkänslighet.
Här finns studien.

 
I. Velander, Personlighetsdrag som prediktorer för högkänslighet: En enkätundersökning avseende högkänslighet i relation till personlighetsdragen enligt femfaktorsmodellen, 2017.
Hela studien 

Rosalinde Brongers, Livskvalitet hos högkänsliga personer: en studie om högkänslighet, självmedkänsla och personlighet (Kandidatuppsats).
Den här enkätstudien gjordes med 111 medlemmar av vår SFH-förening. Den viktigaste slutsatsen var att utövandet av självmedkänsla kan bidra till att aktivt öka graden av livskvalitet för HSP. Det fanns en rad andra samband, som delvis var oväntade med tanke på annan litteratur, men det är också tveksamt om långtgående slutsatser kan dras från en så liten enkätstudie.
Hela studien 

E.N. Aron, A. Aron & J. Jagiellowicz: Sensory Processing Sensitivity: A Review in the Light of the Evolution of Biological Responsivity.
Den här sammanfattningsartikeln (på engelska) som publicerades 2012 i tidskriften ”Personality and Social Psychology Review” kan anses vara en av den mest omfattande översiktsartikeln om högkänslighet.
Till artikeln

Bianca P. Acevedo, Elaine N. Aron, Arthur Aron, Matthew-Donald Sangster, Nancy Collins & Lucy L. Brown: The highly sensitive brain: An fMRI study of sensory processing sensitivity and response to others’ emotions.
Den här vetenskapliga studien (på engelska) publicerades av en grupp forskare, däribland Elaine Aron, i Juli 2014. Det är den första studien som undersöker högkänsliga personer med hjälp av hjärnskanning. Högkänsliga personer visade högre aktivitet än icke-högkänsliga i hjärnområden som står för medvetenhet, känslighet/gensvar, empati, samt planering av handlingar, när de tittade på bilder av sin partner eller glada ansikten.
Hela studien (öppen tillgänglig). 

Gerstenberg, F.X.R. (2012) Sensory-processing sensitivity predicts performance on a visual search task followed by an increase in perceived stress.
Denna studie hittade en korrelation mellan högkänslighet och hög prestation i ett visuellt test, där man skulle lägga märke till något. Dessutom kände sig de högst presterande personerna mest stressade efter testet.
Studien finns här.
 
N. Lutvica, Den högkänsliga personens hälsa och koppling till naturen (Examensarbete).
Enkätstudien visade att individer som är mer högkänsliga värderar naturen högre, samt grubblar och reflekterar mer kring sig själva, än mindre högkänsliga personer.
Hela studien 

Åström Anastassiadis, M, (2013) Att leva med högkänslighet, Stockholms universitet. Hela studien (pdf)

Jagiellowicz, J., Xu, X., Aron, A., Aron, E., Cao, G., Feng, T., & Weng, X. (2010) The trait of sensory processing sensitivity and neural responses to changes in visual scenes. Social Cognitive and Affective Neuroscience, 6, 38-47.
Läs mer 

Aron, A., Ketay, S., Hedden, T., Aron, E. N., Markus, H. R., & Gabrieli, J. D. E. (2010) Temperament trait of sensory processing sensitivity moderates cultural differences in neural response. Social Cognitive and Affective Neuroscience, 6, 38-47.
Läs mer 

Aron, E. N. (2004). Revisiting Jung’s concept of innate sensitiveness. Journal of Analytical Psychology, 49, 337-367. Hela studien (pdf)

Aron, E. N. (2004). The impact of temperament on intimacy and closeness. In The Handbook of Closeness and Intimacy. Eds. D. Mashek and A. Aron (pp. 267-283). Mahwah, NJ: Erlbaum.

Aron, E. & Aron, A. (1997). Sensory-processing sensitivity and its relation to introversion and emotionality, Journal of Personality and Social Psychology, 73, 345-368. Hela studien (pdf)

 

Mer forskning
Till huvudmenyn



Aktuellt

Preloader

Är du högkänslig?

Elaine N. Aron har utarbetat ett test som du enkelt kan göra själv. Testet består av ja/nej-frågor. Det är dock viktigt att komma ihåg att inget psykologiskt test kan ge ett sådant tillförlitligt resultat att du bör basera ditt liv på det. Om du känner igen dig själv när du läser om högkänslighet så är du troligtvis högkänslig. Här kan du göra testet …

______________________________

HSP/SPS

Den amerikanska psykoterapeuten och forskaren Elaine N. Aron är den som myntat bregreppet ”HSP – The Highly Sensitive Person”. Den vetenskapliga termen är ”SPS – Sensory Processing Sensitivity” vilket syftar på den mest grundläggande kvalitén hos högkänsliga personer – det djupa bearbetandet av intryck.  Läs mer om Elaine N. Aron

______________________________

Högkänsliga barn i förskolan

Den här filmen är en online-studiepresentation som Klara Rosengren höll för SFH den 29 mars 2020.

Klara Rosengren och Emma Stolpe publicerade 2019 en kvalitativ studie vid Stockholms universitet om högkänsliga barn i förskolan. En av studiens viktigaste slutsatser var att förskolans miljö har betydande inverkan på högkänsliga barns välmående, utveckling och lärande.
(Cirka 42 min.)

Till presentationen
______________________________ 

Vad är högkänslighet?

Den här föreläsningen ger en grundläggande beskrivning av det medfödda personlighetsdraget högkänslighet, eller "sensorisk bearbetningskänslighet" som är den vetenskapliga termen.

Den är en powerpointpresentation med ljud, skapad av Sveriges förening för högkänsliga som kompensation för tillfälligt inställda föreläsningar i samband med coronakrisen våren 2020.
(Cirka 27 min.)

Till presentationen

______________________________ 

Beställning av broschyrer

Nu kan alla våra broschyrer beställas via print-on-demand, minimiantal totalt 50 styck.

Det innebär att broschyrerna trycks upp vid efterfrågan så leveranstiden kan variera. Normalt har du dem tillhanda inom en vecka. Huvudbroschyren handlar om högkänslighet i allmänhet och de övriga två om högkänsliga barn respektive högkänslighet i arbetslivet. Broschyrerna levereras kostnadsfritt.

Beställ broschyrer i pappersformat här
Om du istället vill läsa broschyrerna på skärmen eller ladda ner dem digitalt hittar du här pdf:er för nerladdning

______________________________

Vi tipsar - Är du högkänslig och företagare?

Då kan detta nätverk vara något för dig! Vi knyter kontakter, stöttar varandra och umgås i en lugn miljö. Vi ser också gärna att du är intresserad av hälsa och natur.

Vi har möjlighet att föreläsa för varandra, men också att bjuda in andra som föreläser inom ämnen som är angelägna för oss. Träffarna kommer huvudsakligen att hållas i Malmö. Du kan läsa mer på vår sida: hogkansligaforetagare.se
Varmt välkommen till oss!

______________________________

Följ oss på Facebook, Instagram, LinkedIn och YouTube

______________________________

 

Kommande aktiviteter

  • tisdag 26 jan 2021
    • ONLINE: Högkänslighet i arbetslivet 18:00 - 20:00
      Föredrag online med Ulla Karlsson
  • onsdag 27 jan 2021
    • UDDEVALLA: Tema Empowerment 17:30 - 20:00
      Medlemsträff
  • söndag 21 feb 2021
    • LUND/SKÅNE: Tema - Svårigheter i livet 10:30 - 11:45
      Medlemsträff - Svårigheter i livet
  • lördag 13 mar 2021
    • ONLINE: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet 13:00 - 15:00
      Föreläsning med Haidie Adolfsson
  • söndag 14 mar 2021
    • ONLINE - Medlemsträff - Två sidor har myntet 10:30 - 11:45
      Medlemsträff - Två sidor har myntet
 Visa fler kommande

______________________________

Vi tipsar - Föreläsning om toleransfönstret, vårt nervsystem och hjärna, och hur det påverkar stress och mående – ONLINE

Psykoterapeuten Elin Lundberg går igenom Stephen Porges polyvagala teori om lugn, trygghet, kamp, flykt, freeze och kopplar det särskilt till högkänsliga personers behov av balans mellan aktivitet och återhämtning. 

Torsdagen den 28 januari kl. 18:00-20:00

Föreläsningen ges på zoom. Den inkluderar en kort bensträckare. Efter klockan 20:00 blir det frågestund och diskussion för den som vill.

Pris 350 kr, 25% rabatt (280 kr) för dig som är medlem i SFH. Använd DEN HÄR LÄNKEN för att få det rabatterade priset!

Läs mer

______________________________

Vi tipsar - Program för personlig utveckling, för högkänsliga

Martina Hårdstål, Diplomerad högkänslighetsterapeut och coach erbjuder ett program för personlig utveckling för högkänsliga.

Forskning har funnit att högkänsliga personer har större mottaglighet för acceptans, stöd och uppmuntran från omgivningen, så kallad "vantage sensitivity" eller "fördelskänslighet". I och med det har vi också större utbyte av psykoterapi och bättre förutsättningar än de som inte är högkänsliga att skapa förändring i våra liv.

Ta din personliga utveckling till en ny nivå! Utvecklingsprogrammet löper under 4 månader. Vi följs åt genom samtal och övningar. Vi kartlägger nuläge, din nya riktning, styrkor, utmaningar, glädjekällor, verktyg mm. Alla program är unika och materialet anpassas för varje deltagare.

Medlemmar i SFH har 10% rabatt. 

Läs mer

______________________________

Vi tipsar - HSP GROWTH GROUP - Linköping & Online

Är du intresserad av att vara med i en trygg, varm och tillåtande grupp där du kan utvecklas till att vara precis den du är?

Here it is! En unik & exklusiv kurs för dig som vill lära dig mer om dig och ditt personlighetsdrag men framförallt för dig som vill utvecklas och skapa ett lättare, härligare och känslorikt liv!

Du som går den här kursen och tackar ja till att vara med i den här gruppen gör det för din egen skull. Det finns inga krav på dig. Det finns inget som du måste göra. Det enda som “krävs” är att du är den du är och att du vill vara med. 

Grupperna kommer att starta upp under hösten, läs mer och ansök nu för att säkra din plats!

______________________________

Vi tipsar - Temahelg energimässiga skydd, 20-21/2 2021, Stockholm

Allt detta får du med dig under helgen:

- Effektiva verktyg för att fylla på din energi och städa ur blockerad energi

- Skydd mot tung energi och hur du kan sortera ut vad som är dina och andras energier

- Energimässig gränssättning 

- Skydd mot att överväldigas – hur du gör för att navigera bland alla intryck

Eva Elfström på Qigongcenterstockholm.se har personlig erfarenhet av hur enormt utmanande det kan vara att leva med extra känslighet utan några verktyg för energihantering och skydd mot att lätt överväldigas av omvärlden och den inre egna världens turbulens. För henne finns det en gigantiskt skillnad i livskvalitét före och efter qigongens inträde i livet! Arbetar du med människor är denna kurs extra lämplig för att du inte ska dräneras på din egen energi i möten med andra.

Som medlem har du 10% rabatt. Läs mer och boka

______________________________

 

 

Viktiga länkar

  • Anmälan
  • Kontakta oss
  • Medlems -och användarvillkor
  • Bokningsvillkor
  • Dataskyddsförordningen (GDPR)
  • Mer information om cookies
https://www.facebook.com/SverigesForeningForHogkansligaSfh/

Sveriges förening för högkänsliga

KanslietOnline™
  Jag accepterar

På vår webbplats använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Mer information om cookies.