Sidan håller på att ladda, vänligen vänta...
Aktiviteter Logga in Bli Medlem!
  • Anmälan
  • Aktiviteter
    • Öppna aktiviter
    • SFH - Sverige
      • mar 2023
      • GÖTEBORG: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet
      • STOCKHOLM: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet
      • MALMÖ: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet
    • Medlemsaktiviteter
    • Skåne
      • feb 2023
      • LUND: HSP, introvert, extrovert, HSS
      • mar 2023
      • LUND: Högkänslig och relationer
      • apr 2023
      • LUND: Högkänslighet och arbetslivet
      • maj 2023
      • LUND: Styrkan med högkänslighet
      • jun 2023
      • LUND: Sommaravslutning
    • SFH - Sverige
      • mar 2023
      • ONLINE: Årsmöte Sfh 2023
Logga in med ert användarnamn.
Glömt lösenordet?

Anmälan
  • Anmälan
  • Aktiviteter
    • Öppna aktiviter
    • SFH - Sverige
      • mar 2023
      • GÖTEBORG: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet
      • STOCKHOLM: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet
      • MALMÖ: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet
    • Medlemsaktiviteter
    • Skåne
      • feb 2023
      • LUND: HSP, introvert, extrovert, HSS
      • mar 2023
      • LUND: Högkänslig och relationer
      • apr 2023
      • LUND: Högkänslighet och arbetslivet
      • maj 2023
      • LUND: Styrkan med högkänslighet
      • jun 2023
      • LUND: Sommaravslutning
    • SFH - Sverige
      • mar 2023
      • ONLINE: Årsmöte Sfh 2023
  • Logga in
    • Logga in med ert användarnamn.
      Glömt lösenordet?
  • Bli Medlem!
Header
  • HEM
  • OM SFH
    • Samarbeten
  • BLI MEDLEM
  • KONTAKT
  • HÖGKÄNSLIGHET
    • Om högkänslighet
    • Vanliga missförstånd om högkänslighet
    • Frågor och svar
    • Broschyrer
      • Beställ broschyrer
    • HSP-DAGEN
  • FORSKNING
    • Forskning om högkänslighet
    • Forskning om högkänsliga barn och föräldrar
    • Forskning om högkänslighet, pedagogik och skola
    • Forskning om högkänslighet och arbete
    • Forskning om högkänslighet, sjukdomar och behandlingar
    • Forskning om barndomens och miljöns betydelse för högkänsliga
    • Forskning om högkänsliga djur
    • Forskning om högkänslighet och drömmar
    • Annan relevant forskning
  • AKTIVITETER
    • Öppna aktiviter
    • Medlemsaktiviteter
  • REGIONER
    • Lund
    • Uddevalla
    • Stockholm
    • Borlänge
    • Göteborg
    • Skövde
    • Eskilstuna
    • Katrineholm
    • Halland
  • LÄSTIPS
    • Böcker på svenska
      • Facklitteratur
      • Skönlitteratur
    • Böcker på engelska
    • Media
      • Nya artiklar på svenska
      • Arkiv artiklar på svenska
      • Artiklar på andra språk
      • Radio, poddar och tv
      • Bloggar och YouTube
    • Internationellt
  • EXTERNA TJÄNSTER
  1. FORSKNING
  2. Forskning om högkänslighet

Forskning om högkänslighet

Victoria von Saurau, examensuppgift magisterprogrammet i folkhälsovetenskap, Mittuniversitetet, Sverige. Empowerment hos personer med högkänslighet, våren 2020
Studien lyfter de processer och faktorer som bidrar till empowerment för personer med högkänslighet. Resultatet framhävde både brister och främjande faktorer för empowerment av personer med högkänslighet och samhället sågs ha en central roll för känslan av empowerment. Enligt författaren bör empowerment eftersträvas starkare än i dag för att öka möjligheter för god hälsa bland befolkningen. Författaren anser att arbetet för god empowerment är en viktig del för det övergripande målet för folkhälsopolitiken och kan bidra med goda möjligheter för god hälsa oavsett individuella förutsättningar, likt högkänslighet. Resultatet ser positiva effekter på känslan av egenmakt om ett samhälle har de komponenter som är viktiga för empowerment. Men kunskap saknas om utformandet av strukturerade och genomtänkta metoder för empowerment, vilket behövs för att samhällen ska kunna bidra och skapa möjlighet för empowerment.
Hela studien

Fanny Edenroth Cato, Ph.D. dissertation, Stockholm University, Sweden. Det högkänsliga subjektets tillblivelse: Diskursiva praktiker om identitet, förmåga och funktionsvariation.
I denna doktorsavhandling undersöktes bland annat hur begreppet högkänslighet används i olika diskussioner och används för att förstå livssituationer och leta efter lösningar. Avhandlingen omfattar tre olika studier:
1. Edenroth-Cato, F. Motherhood and highly sensitive children in an online discussion forum. Health: An Interdisciplinary Journal for the Social Study of Health, Illness
and Medicine.
2. Edenroth-Cato, F., & Sjöblom, B. Biosociality in online interactions: Youths’ positioning of the highly sensitive person.
3. Edenroth Cato, F. Kompetenta flickor med förmågor: Biopolitisk styrning i barnböcker om funktionsvariationer. Socialvetenskaplig tidskrift.
Hela avhandlingen

K.S. Montoya-Pérez, J.I.M. Ortega, R. Montes-Delgado, F. Padrós-Blázquez, J.M. de la Roca Chiapas, R. Montoya-Pérez. Psychometric Properties Of The Highly Sensitive Person Scale In Mexican Population
En studie som införde och validerade ett frågetest om högkänslighet i Mexiko.
Hela studien

Kendra Fraser-Potts. Hur är det att leva med Högkänslighet?  - Innan och Efter en Förståelse för Personlighetsdraget 
Sju personer intervjuades och studien beskriver både negativa och positiva aspekter av personlighetsdraget högkänslighet. Med en ökad medvetenhet och kunskapsspridning kring personlighetsdraget, ökar chanserna för att både högkänsliga och icke-högkänsliga kan ta del av, förstå och lära av varandra.
Hela studien

Isabelle Hernandez. Sensory Processing Sensitivity: En valideringsstudie. Juli 2019
1024 personer testades i denna svenska studie med avseende på deras högkänslighet, behov av chefstöd, kreativitet, samt upplevd stress. En svensk version av högkänslighetsskalan visade tydliga samband med modeller som presenterats i tidigare utvärderingar av denna skalan på andra språk. Såsom redan visat i andra internationella studier, består högkänslighetsskalan av flera delar, bl.a. estetisk känslighet och sensorisk känslighet. Medan högkänslighet i sin helhet inte korrelerade med kreativitet, behov av chefstöd och upplevd stress, gjorde det vissa enskilda delar av skalan. Estetisk känslighet korrelerade med kreativitet, och en annan del av skalan med upplevd stress. Mellan könen fanns ingen signifikant skillnad. Studien är viktig för att kunna utveckla tester och förstå vad de betyder.
Hela studien (masteruppsats i psykologi)

Corina Greven, Francesca Lionetti, Charlotte Booth, Elaine Aron, Elaine Fox, Haline E. Schendan, Michael Pluess, Hilgo Bruining, Bianca Acevedo, Patricia Bijttebier, Judith Homberg. Sensory Processing Sensitivity in the context of Environmental Sensitivity: a critical review and development of research agenda. 2019

Den här mycket omfattande och tvärvetenskapliga översiktsartikeln går igenom hela högkänslighetsforskningen samt framtida forskningsbehov.

  • Sensorisk bearbetningskänslighet (kort på engelska: SPS; kort: högkänslighet) är ärftlig, bevarad igenom evolutionen och för många djurarter, och innebär känslighet för miljön/stimuli och en större bearbetning av information i hjärnan.
  • Högkänslighet är på gott och ont, beroende på olika faktorer, situationer och miljön.
  • Vid negativa erfarenheter ökar högkänslighet risken för olika psykosociala problem, psykiska störningar och stressrelaterade sjukdomar.
  • Positiva erfarenheter har särskilt positiv effekt för högkänsliga. Högkänsliga gynnas särskilt bra av stödinsatser och behandlingar. Preventiva åtgärder, såsom mobbningsbekämpning har särskilt positiv effekt på högkänsliga. Stödinsatser, utbildning och bra stöd från t.ex. skolan, föräldrar eller samhället lönar sig särskilt bra för högkänsliga.

Mer forskning behövs för att:

  • förstå högkänslighet, även i relation med andra personalitetsmätningar och tillstånd. Det är även oklart om ökad mottaglighet för stimuli eller djup bearbetning av information är den underliggande orsaken av högkänslighet.
  • mäta högkänslighet på ett objektivt sätt t.ex. genom observation av högkänsliga barn; mäta högkänslighet kulturoberoende, så att det kan göras i olika länder med samma resultat; validera och optimera högkänslighetsmätningar, t.ex. genom mer neutrala frågor
  • öka förståelsen för hur högkänslighet utvecklas och yttrar sig under olika livsfaser
  • kategorisera högkänsliga, känsliga och icke-högkänsliga personer på ett bättre sätt. Ny forskning tyder på att det är ett kontinuum med icke-känsliga (maskros), känsliga (tulpaner) och högkänsliga (orkideer) grupper, se figuren nedan.
  • För att förstå de biologiska orsaker av högkänslighet behövs tvillingstudier, genstudier, större hjärnskanningsstudier, samt studier på så kallade biomarkörer (t.ex. stresshormoner).
  • Det behövs mer förståelse för hur högkänslighet överlappar eller skiljer sig från olika andra tillstånd, t.ex. autism-spektrum-störningar eller ADHD. För detta behövs direkta jämförelser av grupper som är högkänsliga eller har någon speciell diagnos. Hittills tyder forskningen på en viss överlappning (som kan leda till feldiagnoser i vissa fall), men också viktiga skillnader.
  • Ta hänsyn till högkänslighet i behandlingsstudier.
  • Försöka ta fram och utveckla stödprogram för högkänsliga.

De hjärnstudier som sammanfattats i artikeln visar att högkänsliga har en högre aktivitet i hjärnområden som är relaterade till mottaglighet och reaktion för social-emotionala samt miljö-stimuli. Hjärnaktiviteten tyder på djup bearbetning av information samt ökad emotionalitet och empati.

Hela artikeln finns fri tillgänglig.

F. Lionetti, M. Pastore, U. Moscardino, A. Nocentini, K. Pluess, M. Pluess, Sensory Sensory Processing Sensitivity and its Association with Personality Traits and Affect: A Meta-Analysis, Journal of Research in Personality, 2019.

Den här studien analyserade många andra studier (så kallad meta-analys) med avseende på hur högkänslighet är relaterad till mätningar av fem andra personlighetsfaktorer (så kallad femfaktorteorin) samt positiv eller negativ affektivitet. De fem personlighetsfaktorer som väldigt ofta undersöks inom vetenskaplig forskning är öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet samt neuroticism (en tendens att kunna uppleva obehagliga känslor t.ex. ångest). Den här studien analyserade datan från totalt 27 andra studier och 12 000 personer. Inget starkt samband kunde hittas mellan högkänslighet och något av de fem personlighetsfaktorer. Det fanns ett måttligt samband mellan högkänslighet och neuroticism för både vuxna och barn. Det fanns även ett svagt samband mellan högkänslighet och öppenhet för vuxna. För barn fanns ett måttligt samband mellan högkänslighet och både positiv och negativ affektivitet. För vuxna fanns enbart ett samband mellan högkänslighet och negativ affektivitet.
Totalt sett kan det dras slutsatsen att högkänslighet är annorlunda än någon eller några faktorer av femfaktorteorin. Det spekuleras att de konsistenta sambanden som hittats till neuroticism och negativ affektivitet kan ha orsakats av att högkänslighetstestet som användes i studierna inte är tillräckligt neutralt formulerat. Till exempel saknas det delar i den som mäter den djupa bearbetningen som enligt flera hjärnskanningsstudier anses centralt för högkänslighet.

Länk till studien

David Bridges, Haline Schendan. Sensitive individuals are more creative. 2018

Den här översiktsartikeln slår fast att känsliga och öppensinnade personer är mer kreativa.

Artikeln (inte fri tillgänglig) finns här.

Martina Mölsä. Personlighetsdraget högkänslighet och dess relation till självkänsla, ångest, depression och aggression: en kvantitativ studie, 2018.

Syftet med denna enkätstudie (650 deltagare) var att undersöka hur vanligt personlighetsdraget högkänslighet är. I studien undersöktes även högkänslighet i relation till självkänsla, ångest, depression och aggression. Studien påvisar skillnader mellan högkänsliga och icke-högkänsliga personer i relation till självkänsla, ångest, depression och aggression samt könsskillnader beträffande högkänslighet. Behov av ytterligare forskning om könsskillnader i fråga behövs för att kunna dra definitiva slutsatser.

Hela studien (fri tillgänglig).

Bianca Acevedo, Elaine Aron, Sarah Pospos, Dana Jessen. The functional highly sensitive brain: a review of the brain circuits underlying sensory processing sensitivity and seemingly related disorders, 2018.

Den här översiktsartikeln jämför hjärnskanningsresultat från många studier av personer med olika diagnoser (autismspektrumstörning, schizofreni, posttraumatisk stress) med de fyra hjärnskanningsstudier som finns om högkänsliga personer. Högkänslighet skiljer sig från dessa diagnoser framför allt på grund av större aktivitet av hjärnregioner som är viktiga för empati, bearbetning av sociala stimuli, medvetenhet och minnen. Vidare föreslår författarna att de högkänsliga inom en art (människor eller djur) har den funktionen att kunna hjälpa med en känslighet för och bearbetning av miljö- och social information som noteras lättare, minns längre, och bearbetas/integreras under längre tid.

Hela studien (inte fri tillgänglig).

Sandra Konrad & Philipp Yorck Herzberg. Psychometric Properties and Validation of a German High Sensitive Person Scale (HSPS-G), 2017.
Den här studien undersökte testet för högkänslighet på alla de tre sätten som tidigare i forskningslitteraturen förekom. Studien kunde hitta att vissa frågor var mer relevanta för att testa högkänslighet och att vissa frågor skulle kunna tas bort utan problem. Studien stödjer dessutom teorin att högkänslighet består av tre underdelar: estetisk känslighet, låg sensorisk tröskel, samt att man lätt påverkas och stimuleras. Studien är stor och har undersökt 3588 personer.
Hela studien finns här.

Homberg, Judith R., Schubert, Dirk, Asan, Esther & Aron, Elaine N.Sensory processing sensitivity and serotonin gene variance: Insights into mechanisms shaping environmental sensitivity, 2016.
Det är möjligt att den här studien skulle kunna förklara varför högkänslighet finns: en genetisk förändring av serotonin-genet (5-HTTLPR). Flera studier behövs för att förstå sambandet. Både högkänslighet och 5-HTTLPR är associerade med förhöjd aktivitet i hjärndelar för medvetande, emotional medvetande och reflektion.
Kort sammanfattning

Jagiellowicz, J.; Aron, A.; Aron, E. N., Relationship between the temperament trait of sensory processing sensitivity and emotional reactivity. Social Behavior and Personality 2016, 44 (2), 185-200.
Den här studien undersökte om högkänslighet och barndomskvaliteten påverkar hur någon reagerar mot emotionella stimuli. Högkänsliga deltagare reagerade starkare och snabbare mot emotionella bilder, speciellt positiva bilder, jämfört med icke-högkänsliga deltagare. Detta stämde i synnerhet för sådana högkänsliga deltagare som hade en bra barndom: de berördes mycket av positiva bilder. Studien baseras på 96 deltagare.
Hela studien (inte fri tillgänglig). 

Grimen, H.L., Diseth, Å. (2016) Sensory Processing Sensitivity - Factors of the Highly Sensitive Person Scale and Their relationships to Personality and Subjective Health Complaints.
Studien fokuserar på att förstå hur högkänslighet, och dess olika delar, hänger ihop med olika personligheter, neuroticism, upplevda hälsoproblem, samt hur man bäst ska mäta högkänslighet.
Här finns studien.

 
I. Velander, Personlighetsdrag som prediktorer för högkänslighet: En enkätundersökning avseende högkänslighet i relation till personlighetsdragen enligt femfaktorsmodellen, 2017.
Hela studien 

Rosalinde Brongers, Livskvalitet hos högkänsliga personer: en studie om högkänslighet, självmedkänsla och personlighet (Kandidatuppsats).
Den här enkätstudien gjordes med 111 medlemmar av vår SFH-förening. Den viktigaste slutsatsen var att utövandet av självmedkänsla kan bidra till att aktivt öka graden av livskvalitet för HSP. Det fanns en rad andra samband, som delvis var oväntade med tanke på annan litteratur, men det är också tveksamt om långtgående slutsatser kan dras från en så liten enkätstudie.
Hela studien 

E.N. Aron, A. Aron & J. Jagiellowicz: Sensory Processing Sensitivity: A Review in the Light of the Evolution of Biological Responsivity.
Den här sammanfattningsartikeln (på engelska) som publicerades 2012 i tidskriften ”Personality and Social Psychology Review” kan anses vara en av den mest omfattande översiktsartikeln om högkänslighet.
Till artikeln

Bianca P. Acevedo, Elaine N. Aron, Arthur Aron, Matthew-Donald Sangster, Nancy Collins & Lucy L. Brown: The highly sensitive brain: An fMRI study of sensory processing sensitivity and response to others’ emotions.
Den här vetenskapliga studien (på engelska) publicerades av en grupp forskare, däribland Elaine Aron, i Juli 2014. Det är den första studien som undersöker högkänsliga personer med hjälp av hjärnskanning. Högkänsliga personer visade högre aktivitet än icke-högkänsliga i hjärnområden som står för medvetenhet, känslighet/gensvar, empati, samt planering av handlingar, när de tittade på bilder av sin partner eller glada ansikten.
Hela studien (öppen tillgänglig). 

Gerstenberg, F.X.R. (2012) Sensory-processing sensitivity predicts performance on a visual search task followed by an increase in perceived stress.
Denna studie hittade en korrelation mellan högkänslighet och hög prestation i ett visuellt test, där man skulle lägga märke till något. Dessutom kände sig de högst presterande personerna mest stressade efter testet.
Studien finns här.
 
N. Lutvica, Den högkänsliga personens hälsa och koppling till naturen (Examensarbete).
Enkätstudien visade att individer som är mer högkänsliga värderar naturen högre, samt grubblar och reflekterar mer kring sig själva, än mindre högkänsliga personer.
Hela studien 

Åström Anastassiadis, M, (2013) Att leva med högkänslighet, Stockholms universitet. Hela studien (pdf)

Jagiellowicz, J., Xu, X., Aron, A., Aron, E., Cao, G., Feng, T., & Weng, X. (2010) The trait of sensory processing sensitivity and neural responses to changes in visual scenes. Social Cognitive and Affective Neuroscience, 6, 38-47.
Läs mer 

Aron, A., Ketay, S., Hedden, T., Aron, E. N., Markus, H. R., & Gabrieli, J. D. E. (2010) Temperament trait of sensory processing sensitivity moderates cultural differences in neural response. Social Cognitive and Affective Neuroscience, 6, 38-47.
Läs mer 

Aron, E. N. (2004). Revisiting Jung’s concept of innate sensitiveness. Journal of Analytical Psychology, 49, 337-367. Hela studien (pdf)

Aron, E. N. (2004). The impact of temperament on intimacy and closeness. In The Handbook of Closeness and Intimacy. Eds. D. Mashek and A. Aron (pp. 267-283). Mahwah, NJ: Erlbaum.

Aron, E. & Aron, A. (1997). Sensory-processing sensitivity and its relation to introversion and emotionality, Journal of Personality and Social Psychology, 73, 345-368. Hela studien (pdf)

 

Mer forskning
Till huvudmenyn


KORT OM HÖGKÄNSLIGHET

Elaine N. Aron har utarbetat ett test som du enkelt kan göra själv. Testet består av ja/nej-frågor. Det är dock viktigt att komma ihåg att inget psykologiskt test kan ge ett sådant tillförlitligt resultat att du bör basera ditt liv på det. Om du känner igen dig själv när du läser om högkänslighet så är du troligtvis högkänslig. Här kan du göra testet …

HSP/SPS

Den amerikanska psykoterapeuten och forskaren Elaine N. Aron är den som myntat bregreppet ”HSP – The Highly Sensitive Person”. Den vetenskapliga termen är ”SPS – Sensory Processing Sensitivity” vilket syftar på den mest grundläggande kvalitén hos högkänsliga personer – det djupa bearbetandet av intryck.  Läs mer om Elaine N. Aron

Vad är högkänslighet?

Den här föreläsningen ger en grundläggande beskrivning av det medfödda personlighetsdraget högkänslighet, eller "sensorisk bearbetningskänslighet" som är den vetenskapliga termen.

Den är en powerpointpresentation med ljud, skapad av Sveriges förening för högkänsliga som kompensation för inställda föreläsningar i samband med coronakrisen våren 2020.
(Cirka 27 min.)

Till presentationen

Studie om förskola

Den här filmen är en online-studiepresentation som Klara Rosengren höll för Sfh den 29 mars 2020.

Klara Rosengren och Emma Stolpe publicerade 2019 en kvalitativ studie vid Stockholms universitet om högkänsliga barn i förskolan. En av studiens viktigaste slutsatser var att förskolans miljö har betydande inverkan på högkänsliga barns välmående, utveckling och lärande.
(Cirka 42 min.)

Till presentationen

Broschyrer

Vi har tagit fram tre olika broschyrer om högkänslighet, som verktyg att sprida mer information och kunskap. Du kan du läsa och ladda hem broschyrerna digitalt, eller beställa i tryckt format, helt utan kostnad. Tillsammans kan vi göra mer skillnad!

Huvudbroschyren handlar om högkänslighet i allmänhet och de andra två om högkänsliga barn respektive högkänslighet i arbetslivet. 

Läs broschyrerna på skärmen eller ladda ner dem digitalt här,

Beställ broschyrer i pappersformat här. Broschyrerna skickas utan kostnad till dig inom 1-2 veckor, beroende på hur många du beställer. 

SFH I SOCIALA MEDIA

Välkommen att följa oss på Facebook, Instagram, LinkedIn och YouTube.

Sfh har även en privat Facebook-grupp, enbart för betalande medlemmar. Du hittar den via vår Facebook-sida.

Vill du bidra till oss?

KOMMANDE AKTIVITETER

  • söndag 12 feb 2023
    • LUND: HSP, introvert, extrovert, HSS 14:00 - 16:30
      Samtalsträff för medlemmar
  • söndag 12 mar 2023
    • LUND: Högkänslig och relationer 14:00 - 16:30
      Samtalsträff för medlemmar
  • torsdag 23 mar 2023
    • ONLINE: Årsmöte Sfh 2023 18:30 - 20:00
      Medlemsmöte
  • måndag 27 mar 2023
    • MALMÖ: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet 18:30 - 20:30
      Öppen föreläsning
  • tisdag 28 mar 2023
    • GÖTEBORG: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet 18:30 - 20:30
      Öppen föreläsning
  • torsdag 30 mar 2023
    • STOCKHOLM: Högkänslighet och ofrivillig ensamhet 18:30 - 20:30
      Öppen föreläsning
  • söndag 23 apr 2023
    • LUND: Högkänslighet och arbetslivet 14:00 - 16:30
      Samtalsträff för medlemmar
  • söndag 14 maj 2023
    • LUND: Styrkan med högkänslighet 14:00 - 16:30
      Samtalsträff för medlemmar
  • söndag 18 jun 2023
    • LUND: Sommaravslutning 14:00 - 16:30
      Medlemsträff utomhus
  • söndag 27 aug 2023
    • LUND: Samtalsträff 14:00 - 16:30
      Medlemsträff
 Visa fler kommande

VI TIPSAR

Detta är en betald annonsplats för information om aktiviteter och annat från andra aktörer än Sfh. På vissa har du som är medlem en rabatt. Vill du också synas här? Du hittar annonsvillkoren här. Har du information som du vill ha med i ett medlemsbrev? Du hittar information om datum med mera här.

Grundkurs för högkänsliga - Online

Du kommer att förstå din högkänslighet på ett mycket bra och konkret sätt.

De tio testdeltagarna som har gått kursen under hösten har varit mycket positiva i sina utvärderingar: ”Nu först förstår jag varför jag reagerar som jag gör.” ”Alla som är högkänsliga borde gå denna kurs. Du kommer att lära dig mer om dig själv och förstå dig själv bättre, det gjorde jag.” "Grundkursens nivå var väldigt bra. Bra blandning av forskning, teorier och erfarenheter. Jag tycker det var mycket informativt och pedagogiskt upplagt”

30% rabatt tom 31 maj 2023 för dig som är medlem. Följ länken så är rabatten inlagd. Välj om du vill gå kursen under upp till 3 eller 5 månader.

Arrangör: Helén Vedlé, HSPacademy – högkänslighetshjälpen.

Mer info och anmälan

Zoomkurs om högkänsliga barn

Till våren kör vi igång en ny omgång av vår zoomkurs om högkänsliga barn!

Kursen är för dig som är förälder till högkänsliga barn (eller på annat sätt kommer i kontakt med högkänsliga barn) och som önskar få en ökad förståelse för vad högkänsligheten innebär samt hur du kan hjälpa till att rusta dessa barn på bästa sätt inför livet. Under kursen kommer du förutom kunskap, tips och vägledning även få ett helt nytt kontaktnät och möjlighet att utbyta erfarenheter, samtala och reflektera tillsammans med andra föräldrar.

Boka tidigt pris tom 31/12! Kursstart 30/1. För anmälan och frågor maila: martina@högkänsligabarn.com

För mer info om kursen samt info om våra föreläsningar under våren 2023 gå in på: högkänsligabarn.com

Hälsningar Martina Hårdstål & Josefine Henriksson

Program personlig utveckling för högkänsliga

Högkänsliga reagerar starkt på en positiv förändring och är särskilt bra på att ta tillvara stöd från omgivning eller en terapeut. Det kallas för fördelskänslighet!

I två år har jag haft ett utvecklingsprogram för högkänsliga som varit mycket uppskattat. Är det dags för dig att skapa en bestående förändring i ditt liv? Se dina styrkor och bättre hantera utmaningar.

Programmet innehåller 10 samtal (via telefon, online eller i Karlskrona) och efter varje samtal erhåller du material från det vi pratat om. Det kan handla om hur man hanterar andras dömande, planering av återhämtning, nära relationer, hantera självkritik, förändringar, släppa taget och sluta älta, känslohantering och mycket mer. Alla program är unika och helt anpassade för den som går det. Din investering: 2.000kr/månad (5 månader), Sfh-medlemmar har 10%-rabatt.

Mer info: www.hogkanslighetscoachen.com

martina@hogkanslighetscoachen.com

Program stresshantering

Jag erbjuder ett program i stresshantering som är unikt anpassat för dig under 5 månader (10 samtal) (via telefon, online eller i Karlskrona).

Jag riktar mig till dig som är eller är på väg mot en utmattning eller som känner sig stressad och inte upplever att du har balans i livet. Vi kartlägger din nuvarande situation och genom att få verktyg och strategier över hur du kan må bättre, nu och framöver, skapar vi förutsättningarna till att du kan börja leva det liv du vill leva och att du inte blir utmattad eller upplever ohållbar stress igen. Det är dags för dig att få lov att må bra nu!

Din investering: 2.000kr/månad, Sfh-medlemmar 10%-rabatt.
Mer info: www.strongbase.se
martina@strongbase.se

Kurs i stress och återhämtning

I vår kommer jag att hålla en kurs i stress och återhämtning i Karlskrona. Du kommer att få lära dig mer om stress och hur det påverkar dig samt hur man kan lära sig att återhämta sig på ett bättre sätt. Du kommer också att få prova olika återhämtningsstrategier såsom enkel yoga och mindfulness.

Under kursen kommer du också att lära dig flera verktyg och tankesätt som kommer att göra ditt liv enklare och mer energifyllt.

När: Start 1/2 -23, kl. 18.30-20.30 (varannan onsdag, 5 tillfällen)
Var: Mindful&Yoga, Ronnebygatan 41, Karlskrona
Din investering: 2.900kr, Sfh-medlem har 10%-rabatt.
Anmälan och mer info: martina@strongbase.se
www.strongbase.se

OBS: Vi kommer att vara max 8 personer och hålla det till liten grupp.


Viktiga länkar

  • Boka aktivitet
  • Medlems -och användarvillkor
  • Bokningsvillkor
  • Dataskyddsförordningen (GDPR)
  • Mer information om cookies

Aktuellt

  • Föreläsningsturné ofr... 20 jan 2023
  • Mind söker intervjupers... 16 dec 2022
  • Rapport från Högkänsl... 25 nov 2022

KONTAKT

  • Kontakta oss via epost

FÖLJ OSS GÄRNA

  • Instagram
  • Facebook
  • LinkedIn
  • YouTube
KanslietOnline™
Ladda ned på Google Play Ladda ned i App Store
  Jag accepterar

På vår webbplats använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Mer information om cookies.