Text av Helena Linnerborg

En högkänslig person löper sannolikt en större risk att drabbas av sömnstörningar. Förmågan och tendensen att djupt bearbeta intryck och information av alla slag, kan göra att det tar längre tid att slappna av efter dagens aktiviteter och händelser. Är man överstimulerad, hinner man kanske inte varva ner ordentligt innan det är dags att lägga sig för att sova. Jag kan därför se vikten av att koppla ihop sömnstörningar med det högkänsliga personlighetsdraget.

Den som är högkänslig och har problem med sömnen, bör se över sina levnadsvanor så att dessa är anpassade till personligheten. Det måste finnas tid för återhämtning av olika slag – både i form av kortare inslag under dagen, men också under längre tid någon gång emellanåt. Förutom återhämtning är det viktigt att få utlopp för starka känslor; den emotionella mottagligheten i kombination med tendensen att uppfatta det subtila, är inte sällan en stor utmaning. Starka känslor kan utvecklas till kluster som kan vara svåra att reda ut och lägga bakom sig.  

Känslomässiga problem hanterar man bäst genom att prata ut på ett omsorgsfullt sätt. Men det behöver inte alltid handla om långa samtal, utan snarare att efterhand vid förekommen anledning, berätta hur man har uppfattat något och hur det känns. Många gånger får man då en feedback som är både klargörande och lugnande. 

Självkänsla och känsla av egenvärde är också faktorer som har betydelse för sömnen. En låg självkänsla och ett sviktande egenvärde kan leda till oro, ångest, stress och depression – vilket i allra högsta grad påverkar sömnen.

Återhämtning efter olika typer av prestationer eller upplevelser är viktigt, och det kan handla om att dra sig tillbaka på det sätt man själv uppskattar och finner lämpligt. Att som högkänslig se till att få återhämtning är ett sätt att ta ansvar för sig själv – men också för sitt arbete och sin familj. För är man ständigt stressad eller överstimulerad kan det på sikt leda till någon form av ohälsa. Men det handlar inte bara om stress och överstimulering; den typiska, djupa reflektionen är också ett behov som kräver sin tid och stillhet. 

Vill man göra mer för att återhämtningen ska optimeras finns det mycket att välja på. Att spendera tid i skogen är bland det bästa man kan göra, det ger en mycket god mental vila och det påverkar kroppen positivt. Man måste inte nödvändigtvis gå långa sträckor, ännu viktigare är själva vistelsen i skogen med sinnesintryck och stillhet. Att promenera längs havet och stranden är också bra, med kläder och solglasögon som skyddar mot solen. Mycket solljus kan också göra oss överstimulerade och störa sömnen.

Djupandning är lugnande och välgörande på många sätt och det ger dig mer energi. En teknik för djupandning har du dessutom med dig överallt. Passa på i skogen, i parken eller vid havet, att fylla lungorna med luft och att sakta blåsa ut den. Regelbundna djupandningsövningar gör också att man blir mer medveten om spänningar i kroppen. Att träna på att bli mer avspänd i kroppen minskar trötthet och ger mer energi – att vara full av energi under dagen är viktigt när vi vill förbättra sömnen.

Trädgårdsarbete tidigt på dagen ger en perfekt kombination av ljus, fysisk träning och små naturupplevelser. En stunds meditation i det gröna saktar ner och medvetandegör – du förstår vad som är viktigt och vad som inte är viktigt.

Bra förutsättningar för en väl fungerande sömn skapar man alltså genom en aktiv livsstil – ett mentalt lugn – och med inslag av olika former av återhämtning. Men det är inte alltid så lätt att få till en balans om tidsbrist och trötthet kommer i vägen. Tänk på att återhämtning ger djup vila och energi, och att även korta stunder räknas.

Återkommande sömnstörningar kan vara en signal om att man är i någon form av obalans eller att man är kroniskt stressad. Allvarliga sömnstörningar är en mycket stark signal om detta. Min erfarenhet är, både från mig själv, mina klienter, och från sömnläkares expertis, att känslolivet är den allra viktigaste faktorn. För högkänsliga människor kan konflikter och känslomässiga problem bidra till svår stress.  

Men vi klarar oss under långa tider med dålig sömn, vilket inte alltid framgår av medias artiklar om sömnproblem. Det är viktigt att veta det, så att man inte problematiserar onödigt mycket och blir rädd för vad som ska hända vid för lite sömn. Hjärnan har reservkapacitet vid utebliven sömn och den ser till att vi får den mest nödvändiga djupsömnen, även om vi sover ytterst lite.

Det är också viktigt att veta, att sömnfunktionen är en livsnödvändig funktion som normalt reglerar sig själv och fungerar utmärkt, utan att vi behöver göra något för att det ska ske. Vi gör därför bäst i att inte störa sömnfunktionen, där olika orsaker till överstimulering eller stress är det allra viktigaste att beakta. Det handlar alltså om att eliminera orsaken till stress eller överstimulering – inte att släta över den med hjälp av avslappningsprogram när man ska sova. Program för djupavslappning är mycket bra att använda regelbundet, men då ska man utöva avslappningen under dagen, senast 16.00.

Om man har haft svåra sömnstörningar i flera år, kan det vara svårt eller till och med omöjligt, att komma tillrätta med problemet på egen hand. Då kan stöd av professionell sömnexpertis och psykolog vara nödvändigt. Det finns många sätt att angripa problemet och det gör man lämpligast genom många olika förändringar och aktiviteter under en sammanhängande period.

Just nu är vi alla mer eller mindre stressade av den pandemi som drabbat oss. Den är mycket skrämmande och vi vet inte hur länge krisen kommer vara. Vi kan vara rädda för att närstående ska drabbas illa, att man själv drabbas och att hela samhället och världen skadas mycket svårt. En sådan stress kan göra att man får svårare att somna eller att man vaknar mitt i natten utan att somna om. Normalt sett tar vi igen förlorad sömn längre fram och under tiden krisen fortgår vänjer vi oss så sakta. Det kommer också fler och fler ljusglimtar som lugnar och gör oss hoppfulla.

Helena Linnerborg
Personlig mental tränare